Freddie Wadling var en av svensk musiks mest mytomspunna artister.
Han hyllades av många men hade ett tufft liv redan från start.
Freddie Wadlings liv kantades av missbruk, sjukdomar och tragik och ensamheten, ja den var någonting han kämpade med in i det sista.
Freddie Wadling föddes 1951 och växte upp i stadsdelen Fräntorp i Göteborg.
Hans pappa Arvid Olsson hade grova alkoholproblem och var ständigt frånvarande. Snart skiljde sig föräldrarna och Freddie växte upp med sin mamma Astrid Wadling hemma hos morföräldrarna.
När Freddie hade åldern inne började han på Torpaskolan. En tid som blev allt annat än lustfylld.
Freddie blev mobbad, äldre elever tryckte ned hans huvud i toaletter och spolade och han blev retad för sitt tidiga håravfall, som enligt honom själv började redan när han var fjorton och som han trodde berodde på näringsfattig kost. Freddie hade också ryggproblem som plågade honom sedan födseln.
Men trots att Freddie bara mådde sämre och sämre var det ingen som agerade, även lärare vände sig emot honom.
”Hon kunde bara gå fram och smälla till mig. Jag var inte säker en enda minut” sade Wadling i biografin Freak av Robert Lagerström.
Den hårda uppväxten gjorde att Freddie snart slutade tala helt. Han svarade på tilltal från familj och lärare, men själv sade han inte ett ord.
Freddie Wadlings karriär
I fjortonårsåldern började Freddie att göra musik tillsammans med sin kusin Eddie, Ulf Lindström och ytterligare en tonårsgrabb. Killarna döpte bandet till The Human Beings och spelade en konsert i Härlanda Kyrka innan de lade ner.
Vide den här tiden i livet började Freddie dricka alkohol, röka och testa cannabis för första gången och kommande år kom att kantas av ännu mer droger. Han testade bland annat amfetamin och LSD, och vid 23 års ålder led han av ett amfetaminmissbruk.
Wadlings privatliv kantates av tragedier
På 70-talet fick Wadling in en fot i Göteborgs punkscen och hade ett finger med i flera olika band, bland andra Liket lever och Lädernunnan. Han var också en flitig medlem i banden Blue for two och Cortex och var ständigt gäst i Fläskkvartetten.
Under 80 och 90-talet blev Freddie Wadlings missbruk bara värre och värre. Hans lägenhet började förfalla och hans flickvän lämnade honom.
Men trots att privatlivet rämnade fortsatte han med musiken. Som mest var han medlem i tolv olika band samtidigt, vilket kom sig av att han hade svårt att säga nej, men också att han hade ett behov av att uttrycka sig musikaliskt.
På 90-talet träffade Freddie Bella Laesker på en konsert och de blev snart ett par. Bella ramlade rakt in i Freddies stökiga tillvaro och började snart själv ta droger.
Parets första år tillsammans var tumulta, men trots sitt hårda leverne och att de blev vräkta från parets gemensamma bostad gifte de sig i slutet på 1991.
Bara något år senare började åren av missbruk påverka Freddie både psykisk och fysiskt.
Ryggsmärtorna blev allt värre och han tvingades göra en akut magoperation för att överleva.
Slutade med alkoholen
Runt 1996 kom vändningen. En läkare på Sahlgrenska sjukhuset sa att Freddie skulle dö om han inte slutade med alkoholen och där började en ny era för Wadling.
Han valde att sluta med alkoholen, men värktabletterna, cigaretterna och cannabisen … Ja, det fortsatte han med.
1999 nådde han en bredare publik genom soloalbumet En skiva till kaffet, där han sjöng in låtar av Taube, Bellman och Povel Ramel. För albumet belönades han med en Grammis.
Några år senare spelade han Frankensteins monstervid Göteborgs Stadsteater. Wadling har själv beskrivit det som att rollen kom att rädda hans liv och i februari samma år kom Kirsti Nevantis dokumentär Freddie Wadling – en släkting till älvorna.
2000-talet blev en något ljusare resa.
Den här tiden deltog han i flera teateruppsättningar och Tv-program. Han läste också in sagan Lokvargen i P4 barnradio som vann pris i arnradiotävlingen Prix Nordicas i Köpenhamn. I maj samma år fick han även ställa ut ett stort antal av sina konstverk på ett välrenommerat galleri i Göteborg.
65 procents lungkapacitet
I slutet på 2002 kom bakslaget. Wadling hade svåra ryggproblem, dålig blodtillförsel, dålig syresättning till hjärtat, 65 procents lungkapacitet och en möjlig hjärtsjukdom.
Läkaren Johan von Schreeb ville att Wadling skulle läggas in, men han vägrade.
2011 var han sommarpratare i P1. Där berättade han att han tycker om tv-spel, äter gärna sushi och fascineras av Alice i underlandet.
”Jag kanske inte är så jätteglad men jag är väldigt snäll i alla fall, sade Freddie Wadling om sig själv i programmet.
”Ingen hör av sig”
2013 tappade Wadling rösten och han trodde själv att slutet var nära.
– Jag har tappat rösten och den har inte kommit tillbaka. Jag kan inte ta en ton. Jag är sängliggande hela tiden. Jag sjunger på refrängen men jag kan inte ta en ton. Att inte ha sången är att inte längre ha någonting, berättade Freddie Wadling för Aftonbladet då.
Trots att Freddie Wadling var omtyckt och hade många nära och kära, kände han sig ensam.
När han får frågan om han har vänner omkring sig, svarar han:
– Nej. Ingen hör av sig när man är sjuk. De tycker inte att det är roligt. Jag har frun och min gamla katt. De är allt som finns kvar. Min polare dog för inte så länge sen. Det tog oerhört hårt på mig. Jag har känt honom så länge, säger han.
Wadling gästade Håkan Hellström
2014 gästade Freddie Wadling på Håkan Hellströms konsert på Ullevi.
Under inledningen av ”Dom där jag kommer från” ledde Håkan Hellström in Freddie och gav honom en kyss.
Se mer av det bejublade gästspelet i videon nedan:
Avled innan ”Så mycket bättre”
Den 2 juni 2016 avled Freddie Wadling, 64 år gammal.
”Freddie hade en unik förmåga att tolka alltifrån punk till jazz och klassisk musik via rock, visor och pop och han gjorde all musik till sin. Jag vet att Freddie inte ville se bakåt, han ville alltid vidare, men nu är det det enda vi kan göra. Lyssna på er favorit-Freddie och minns en ödmjuk man, full av humor och värme. Sverige har mist en unik röst men kvar finns hans låtskatt”, skrev Charlott Stenberg, som är administratör för Wadlings Facebooksida.
Stjärnan skulle medverkat i ”Så mycket bättre” samma år men avled innan inspelningarna rullade igång.
Däremot hann han spela in en tolkning av Weeping Willows låt ”Broken promise land” innan han dog.
När sångaren Magnus Carlsson hörde tolkningen bröt han ihop.
Wadling och Magnus var nära vänner, vilket gjorde det extra känslosamt.
– När han och jag tolkade varandra gjorde vi det som en grej mellan honom och mig, har jag märkt nu. Vi hade tänkt likadant. Det skulle bli ganska intimt mellan honom och mig, så det är otroligt sorgligt att han inte kunde vara med, har han sagt till Nöjesbladet.
Hyllades av kollegor
Flera artister hyllade den bortgångna artisten, bland andra Håkan Hellström.
”Freddie Wadling älskade. För oss som spelade alternativ musik i Gbg var Freddie en gudfader. En legend. Jag trodde ibland att han skulle överleva oss alla”, skrev han på Facebook och tillade:
”All kärlek till dig Freddie. Tack för allt och tack för att jag fick dela scen med dig, min idol, och bli din kompis”.
Vännen och mångårige samarbetspartnern Sebastian Öberg var vid Wadlings sida de sista dagarna.
– Jag har varit med honom den sista tiden. De sista dagarna. Så jag visste hur det låg till. Han somnade in lugnt, utan smärta, sade han till Kulturnyheterna.
Han beskriver Wadling som en vänlig person.
– En otroligt godhjärtad och respektfull person. Ärlig. Han kunde inte vara något annat.
Sjöng på sin egen begravning
Han begravdes två månader senare, på det som skulle ha varit hans 65-årsdag, i Vasakyrkan i Göteborg.
Många vänner, artister och fans kom till begravningen för att tal farväl av freddie Wadling.
Anna von Hausswolff framförde The body Breakup. Gästerna fick även höra Freddies egen röst på begravningen, detta då låtarna ”Ensam på havet” och ”Walk” strömmade ut ur högtalarna.
”Love, peace, happiness, eternity”, skriver Hustrun Bella Laesker Wadling, barn, barnbarn, släkt och vänner i annonsen.
I dokumentären Eran – punk i tre delar” gör Freddie Wadling sin allra sista intervju. I den berättar han om sin syn på döden – ovetandes om att han inte har långt kvar.
I intervjun citerar han Alfred Jarry, en fransk författare och dramatiker:
– Vet ni vad Alfred Jarry sade på sin dödsbädd, förresten? Omgiven av sina vänner, liggande i en säng i en halv våning. ”Åh, min gud jag dör. Fort, ge mig en tandpetare!”
– Nåt mer genialiskt har man nästan aldrig hört alltså. Det är livet till fullo, totalt meningslöst, men ändå fullt levvärt. Om man säger så.
Fina, fina Freddie. Alltid saknad, aldrig glömd.
