Svante Thuresson är jazzmusikern som berörde oss alla med sin sammetslena röst och stora musikaliska begåvning.
Han var en naturbegåvning på scenen, men hans sista tid i livet spenderade han isolerad.
Den 7 februari 1937 i Stockholm föddes en framtida stjärna, som skulle komma att ta svenska folket med storm.
Idag minns vi Svante Thuresson som en riktig musikikon inom den svenska musikbranschen, och han har minst sagt lämnat ett stort avtryck.
Med sin makalösa röst har jazzmusikerns framgångar staplats på varandra.
Så började Svante Thuressons musikkarrär
Faktum är att han redan under sin uppväxt i huvudstaden började intressera sig för musiken, och precis som för så många andra storslagna stjärnor började det hela med ett band.
Kompisgänget hemma i Vasastan på 50-talet blev platsen där Svante började utforska sin egen musikalitet, men då var det inte sången som stod i fokus, enligt Jazzradion.
Rollen som sångare var nämligen redan tillsatt, och enda sättet för Svante att platsa i bandet var genom att sätta sig bakom trummorna.
Problemet var bara att han inte kunde spela trummor.
Lät sig inte stoppas
Det var dock inget som den unga stjärnan skulle låta sig stoppas av.
Utan istället tog han saken i egna händer, och lärde sig helt enkelt att spela trummor.
Han lyssnade på diverse olika trummisar och lät sig inspireras av dåtidens stora musikaliska talanger.
Det gav honom en bred musikalisk grund, och blev grundpelaren till den stora musiker vi alla sedan skulle få lära känna- och älska.
Trummorna kickstartade karriären för Svante och i mitten av 50-talet började han arbeta med musiken proffesionellt.
Fanns inte en tanke på att sjunga
Hans stora talang blev allt tydligare desto mer han spelade.
Men även om det var uppenbart att Svante var en oerhört begåvad musiker, så fanns inte en tanke på att börja sjunga.
I en intervju med Jazzradion har stjärnan beskrivit att det ansågs ”nördigt” på den tiden.
– Det är alltså det nördigaste man kan göra som jazzmusiker, att ställa sig och sjunga! Det var liksom… hade man gjort det hade de garvat ihjäl sig. Så man gjorde det lite skamset i smyg, berättade han för kanalen 2017.
Trots att det inte ansågs särskilt häftigt att sjunga så var det något som Svante, som vi alla vet, var extremt duktig på.
Sången tog allt större plats
Hans kärlek till sången och hans vackra stämma började märkas av allt mer.
Istället för att bara sjunga hemma började han göra inhopp här och var, och snart kunde inte publiken få nog av Svantes vackra röst.
Åren gick och när Svante tillslut mötte pianisten Lasse Bagge blev det starten på en helt ny era för stjärnan.
Blev en del av Gals and Pals
De fann varandra snabbt och insåg att de hade många gemensamma musikaliska intressen, vilket skulle lägga grunden till Svantes framgångar med Gals and Pals.
År 1963 blev Svante blev medlem i sextetten och det blev en stor succé.
De var med i Povel Ramels Knäppupp-revyer och sedan Hasse Alfredson och Tage Danielssons ”Gula hund”.
Utöver framgångarna med Gals and Pals fick vi även se Svante medverka i, och vinna, Melodifestivalen. Framgången var ett faktum.
Vann Melodifestivalen med Lill Lindfors
Idag är det 57 år sedan Svante Thuresson och den folkkära artisten Lill Lindfors intog Melloscenen tillsammans och vann med ”Nygammal Vals.”
En låt som valts in i Melodifestivalens Hall of fame.
”Lill Lindfors och Svante Thuresson väljs in i Melodifestivalens Hall of Fame för Nygammal vals, en låt som gav Sverige sin första medalj i Eurovision Song Contest med andraplatsen i Luxemburg 1966”, skriver SVT i sin nominering.
Det är en tid som Lill berättat att hon ser tillbaks på med stor värme.
– Det känns alltid som nyss när man pratar om minnen. Det var stort för oss att åka till Luxemburg. Men vi fick inte spelat in plattan först tillsammans då vi var på olika grammofon bolag. Jag fick sjunga in den med Östern Warnebring och Svante med Ulla Hallin, han Lill Lindfors sagt till Nöjeslivet.
”Jag tycker väldigt mycket om Svante”
I samma intervju förklarade hon att att tävlingen kändes speciell då det redan på den tiden fanns kritik mot ”grannländsröstning.”
– Det kändes som en kupp av de nordiska länderna. Vi fick full pott av Norge, Finland och Danmark.
Relationen mellan artistkollegorna har alltid varit fin, och Lill har berättat för Nöjeslivet att hon alltid tyckte mycket om Svante.
– Vi har arbetat mycket tillsammans. Vi lever under olika världar med olika produktioner. Ibland korsas våra vägar men vi kommer alltid ha gemensamma upplevelser tillsammans. Det är alltid roligt att ses. Jag tycker väldigt mycket om Svante
Framgångarna för Svante var enorma och åren efter Melodifestivalen fortsatte succéerna för stjärnan.
Orkade inte med all press
Han blev en solklar svensktoppenstjärna och utåt sett hade han nått ”artistdrömmen”. Men själv ville han arbeta med musik av en mer seriös karaktär.
Han trivdes inte alls med all den press som uppdagats kring honom, och i början av 70-talet hade han fått nog.
Det var inte roligt längre, och han tog ett aktivt beslut att lägga ner.
– Alltså folk är ohyggligt uppmärksamma på vad man gör. Den allra minsta lilla ändring så- ”va, vad gör han nu? Det där var inget bra. Det var mycket bättre på skivan hemma.” Man kände hela tiden.. då är det tråkigt, då är det inte kul att sjunga. Och det var väldigt mycket sånt. Det spelade liksom ingen roll vad man gjorde, om jag gjorde andra grejer som jag gillade, har han sagt i en intervju med Jazzradion.
Började arbeta i en musikaffär
Istället började Svante enligt kanalen arbeta i en musikaffär där han sålde plattor och hade hand om trummorna.
Det blev något av en utandning för artisten och i samband med det började han även hitta tillbaks till det han älskade med musiken.
Det lekande, roliga, konstnärliga och kreativa. Han tillät sig själv en paus, och lät det ta den tid som krävdes.
Snart skrev han också låtar, bland annat Cornelis Vreeswijk. Svante tyckte dock att han var rätt svår att förstå sig på, precis som de flesta andra.
– Han var som han var. Jag samlade ihop musikerna och sen kom han till studion och gjorde ett jättejobb – det var alltid jättebra – och sen sade han ”tja” och försvann. Där satt jag med en rulle inspelad musik och hade fria händer att lägga på lite stråkar här, en kör där…sen ringde jag Cornelis och frågade om han hade tid att komma och lyssna. Han kom, satt i en stol, rökte hela tiden och så spelade jag upp allt från spår ett. ”Skitbra”, sade han och gick. Det var inte värre än så. Jag tror det var få förunnat att känna honom, sa Svante i en intervju med Hemmets Journal 2011.
”Som att se sig själv i spegeln”
På 90-talet klev Svante återigen in på den populärmusikaliska scenen. Han gjorde också en duettcover av ”This guy is in love with you” med Anne-Lie Rydé, som han hade haft en hit med på 60-talet.
Hans hjärtat har alltid dunkat för jazzen och genom åren har han lyckats trollbinda publiken med både sin vackra stämma, och hans fantastiska framträdanden.
Att hans röst hade något alldeles speciellt över sig kan nog alla hålla med om, även om han själv haft svårt svara på vad hemligheten bakom den var.
– Det där är svåra saker, jag har ingen aning om hur den låter. Jag är ju liksom ganska van vid den själv sen ett antal år tillbaks. Så jag vet faktiskt inte om den är något speciellt, det är väl ungefär som att se sig själv i spegeln- ”så här ser jag ut”, sa stjärnan i en intervju med Jazzkanalen.
Långa karriären
I början av 2000-talet släppte Svante plattan Nya kickar och några år därpå ställde han upp i Melodifestivalen med Anne-Lie Rydé och ”Första gången.”
Därefter fortsatte han skriva musik, arbetade med stora namn såsom Lisa Nilsson och Sofie Karlsson, och stod mer än gärna på scen.
I slutet av karriären arbetade han med Skansens jazzserie Blå måndag och 2019 turnerade han med ”Svante möter Beppe Wolgers” i regi av Riksteatern.
– Beppe betydde oerhört mycket, inte bara för mig, utan för en stor del av underhållningsbranschen under en lång tid. Han hade någon sorts känsla för vem han skrev till och han var ett proffs med allt vad det innebär, förklarade Svante Thuresson då i ett pressmeddelande.
Såg sig själv som musiker- inte sångare
Samma år släppte han skivan ”Four” tillsammans med Claes Crona trio.
Men genom alla år höll Svante hårt i att kalla sig musiker, och inte sångare.
– Jag är musiker. Det är så det började, jag började ju med att spela. Sen tyckte jag det var kul att höra på sång också och hålla på att sjunga på sidan om sådär, men det var ju spelandet som var det absolut viktigaste, sa han till Jazzradion.
Scenen var helt enkelt platsen där Svante hörde hemma, men så kom våren 2020. En tid vi alla minns som både läskig, tuff och ensam.
Blev allt mer nedstämd under isoleringen
Coronapandemin tog sitt fasta grepp om vårt avlånga land och plötsligt vändes det mesta upp och ner.
Svantes inplanerade konserter och föreställningar ställdes in och hela situationen tärde hårt på stjärnan.
Det var en jobbig tid för många människor, men i Svantes fall blev det extra påtagligt.
Han isolerade sig och i samband med det blev han också alltmer nedstämd, har hans goda vän Claes Crona förklarat för Expressen.
– Det var ju på grund av corona. Det var anledningen helt enkelt. Så det blev sämre och sämre. Jag försökte peppa honom. Jag försökte att många av mina kolleger skulle mejla honom, eller sms:a. Men han svarade inte på mejlen, han svarade inte på samtalen. Det var egentligen bara mig och ett fåtal som han pratade med, har vännen sagt till tidningen.
– I och med att han inte kunde ut och sjunga så tappade han sugen.
Svante Thuresson blev 84 år gammal
I maj 2021 somnade stjärnan in för sista gången, efter en tids sjukdom. Han blev 84 år gammal.
Bakom sig lämnade han ett stort tomrum, men många av hans artistkollegor minns Svante med stor värme.
Bland annat Siw Malmkvist förklarade efter hans död hur oerhört mycket han betytt för svenska musikbranschen.
– Väldigt mycket, jag tror att han var med och gjorde jazzen populär. Han kunde jazza till vanliga låtar som kanske inte var jazz från början, och var musikalisk till tusen. Ibland när jag kände mig osäker när det gällde musik så hjälpte han mig, sa hon då till Aftonbladet.
Så minns vi Svante
Även Anne-Lie Rydé berättade för tidningen i samband med Svantes bortgång hur betydelsefull han varit. Hon beskriver honom som en sångmentor.
– Jag har inte riktigt landat i det här än. Han är en sån som skulle leva för alltid, han och Povel Ramel och liknande artister skulle leva för alltid. Därför fick jag en chock när jag nåddes av beskedet, förklarade hon då.
Men även om Svante lämnat oss så lever hans musik alltid vidare, och Lill Lindfors beskrivning av hur hon kommer minnas Svante är det nog många som kan relatera till.
– Som en underbar, fantastisk sångare med en stark känsla för det han sjöng, hans uttryck. Jag tycker att han var en fenomenal sångare. Han var också egen i sin sångstil, han var verkligen personlig i sitt framförande. Man kunde direkt höra att det var Svante som sjöng, sa Lill Lindfors till Expressen.
Fantastiska Svante, alltid saknad- aldrig glömd!
