Sven Jerring blev ”Farbror Sven” med hela svenska folket.
Han gav röst till det svenska folkhemmet under ett halvt sekels tid. Därefter försvann han ur etern.
Tusentals brev och samtal fick Jerring genom åren. Men brevet från Elsa stannade med honom för resten av livet.
Sven Alfred Teodor Jerring (ursprungligen Jonsson), föddes den 8 december 1895 i Malung, Dalarna. Familjen flyttade runt mycket under Svens uppväxtår, men skulle efter några år bosätta sig i Vadstena, Östergötland.
Som ung har Sven Jerring beskrivits som mycket blyg och tillbakadragen. Han ska ha varit ett barn som ägnade sig betydligt mer åt att läsa än att leka med kamrater. Det var kanske just det som tidigt i livet gav Sven den utbildning som han tog med sig senare i livet.
Sven Jerrings far arbetade som veterinär i Vadstena och Sven valde även han att studera på högre nivå. Efter studenten 1915 vid Norrköping högre allmänna läroverk studerade Sven humanistiska studier vid Uppsala universitet.
Efter värnplikten bar Sven Jerring av mot nuvarande S.t Petersburg, där han fått en diplomatisk tjänstgöring. Under tiden som han var där inträffade dock Oktoberrevolutionen, vilket gjorde att han fick resa hem snart igen.
Bråken med Vilhelm Moberg
Tillbaka i Sverige fick Sven jobb på Vadstena Läns Tidning, och senare kom han till konkurrenten Östgöta-Bladet. Som skribent på Östgöta-Bladet hamnade han ofta i konflikt med Vadstena Läns Tidnings chefredaktör – som var den unge Vilhelm Moberg.
Sven Jerring kritiserade ofta den då 23-årige Vilhelm Moberg, som försökte marknadsföra sin första roman ”Prinsessan på Solklinten”.
Under sin tid på Östgöta-Bladet skrev Sven under pseudonymen Jerker Ring, och det var så namnet Jerring senare föddes.
Var med från start
Den 1 januari 1925 sändes Radiotjänsts första sändning någonsin. Sven Jerring var Radiotjänsts första programledare och hallåman.
Som radiopratare fick Sven Jerring en naturlig plats i hemmen hos mer eller mindre varenda svensk. Hans röst kom att bli oerhört välkänd och förknippades av de flesta med saklighet och kunskap, även om den i dagens mått mätt kan tyckas lite stel och tråkig.
Tiden med radiosporten
I radio rapporterade Sven Jerring mycket från sportens värld. Var det ett större idrottsevenemang så kunde man räkna med att Sven Jerring var på plats och rapporterade.
Vasaloppet var ett kärt barn för Sven Jerring, från 1925 fram till 1973 så rapporterade han från Vasaloppet varje år, med undantag från några få enstaka år då Lennart Hyland ersatte honom.
Sven Jerrings kanske mest kända citat någonsin och som vi alla har hört vid något tillfälle kommer från OS i Berlin 1936, då Sverige låg under mot Japan.
”Japaner, japaner, från sig vilt slående japaner… japaner som hoppar, japaner som fläker sig, japaner som gör allt för att rädda segern åt Nippon…”).
I spelaren nedan kan man höra en uppgiven Sven Jerring som rapporterar från matchen mellan Japan-Sverige:
Hela Sveriges ”Farbror Sven”
1925, samma år som Radiotjänst startade, så började även det populära radioprogrammet ”Barnens brevlåda” att sändas.
”Barnens brevlåda” sändes fram till den 11 juni 1972 och hade då sänts i hela 1785 program. Det var vid den tiden Sveriges mest sända program, innan den titeln senare kneps av ”Smoke rings”. Vid tiden då ”Barnens brevlåda” lades ned så var det världens äldsta radioprogram.
Till programmet fick barnen skicka brev och många fick genom åren även besöka Farbror Sven i studion och uppträda för hela svenska folket, vilket förstås var oerhört stort för de som fick möjlighet.
Några av de som startade sina framtida karriärer i ”Barnens brevlåda” var Lasse Lönndahl, Alice Babs, Birgit Tengroth och många fler.
Brevet från Elsa
Sven Jerring fick under sin karriär med ”Barnens brevlåda” tusentals, kanske miljoner av brev från barn över hela Sverige. Men det var en brevskrivare som skulle komma att följa honom för resten av livet.
Under våren 1943 började en dödssjuk 10-årig flicka att brevväxla med Sven. I hennes sista brev till radioprofilen så skickade hon honom en dikt. Men dikten fick aldrig något avslut. Flickan var redan död när han fick brevet.
”Jag frågar en ängel: Vad är det för stad?
Stockholm, han svarar. Då blir jag så glad,
för då har jag här någonstans en vän.
Ack säg, får jag vinka till Farbror Sven?
Och Farbror Sven vinkar upp och mot
mig ler.
Jag drömde så, Farbror Sven, för …”
Sven Jerring trodde att flickans hjärta stannat mitt i den sista meningen. Hennes brev tog han med sig och sparade för resten av sitt liv.
Via den här länken kan du själv höra Sven Jerring läsa upp dikten.
Sven Jerrings hjärta fortsatte att klappa för barnen, vilket ledde till att han startade fonden Jerringfonden, som än idag delar ut pengar till stöd för forskning och verksamheter som stödjer barn och ungdomar med särskilda behov.
Hade själv inga barn
Sin roll som barnens farbror till trots så hade Sven Jerring själv inga barn.
Mellan åren 1929 till 1937 var han gift med illustratören Yvonne Millde och från 1972 fram till sin död var han gift med rödakorstjänstemannen Barbro Wessel.
Den 27 april 1979 avled den folkkära radioprofilen. Han är begraven i minneslunden på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Ett stenkast bort vilar hans gamla fiende, Vilhelm Moberg.
Tänk vilken stor radioröst och ikon han var för sin tid.
Vi glömmer dig aldrig Sven!