När man förlorar någon man älskar finns såren kvar där länge.
Marie Mandelmann berättar nu om den tunga sorgen efter sin pappas plötsligt bortgång.
– Jag har planterat ett minnesträd i trädgården. Nu blir det en minnesbåt som jag dessutom kan ro ut i, och så sitta mitt i dammen och bara tänka på min pappa, säger hon i programmet ”Mandelmanns gård”.
Även om döden är en självklar del av livet innebär inte det att den är lättare att kunna ta sig igenom.
Det tomrum som personen lämnar efter sig kommer alltid finnas där i våra hjärtan tills den dagen vi själva lämnar jordelivet.
Under det senaste avsnittet av ”Mandelmanns gård”, blir det väldigt känslosamt för Marie Mandelmann när hon ser tillbaka på sin relation med pappa Bengt.
I programmet berättar hon om pappans stora passion för havet och att segla.
– På den tiden pratade man inte så mycket. Jag vet att jag var kanske 18, 19 år så frågade pappa mig om han och jag kunde åka ut och segla, säger Marie i programmet och fortsätter:
– I båten kom samtalen. Han frågade mig hur jag klarat av den här bearbetningen med min lillasyster. Och han kunde också berätta hur han hade gjort. Han hade blivit tvingad på sin arbetsplats att gå i terapi, och hur mycket det betytt för honom. Och han blev så lugn när han förstod att jag sökt upp BUP och gått i speciell traumaterapi.
LÄS MER: Marie Mandelmanns tunga sorg med Gustav – gripande orden om tragedin på gården: ”Jag står inte ut”
Pappan bodde sista tiden på gården
Pappa Bengt drabbades av ALS och snart började hans hälsa förvärras.
Var han ville bo den sista tiden i livet fanns ingen tvekan om.
Han ville få lugn och ro på Marie och Gustavs gård.
– Han tyckte det var så roligt med höstskörd och allt vad vi höll på med. Men det sorgliga med allt var att bara efter ett år blev han väldigt sjuk och gick bort snabbt. Så det var väldigt sorgligt.
– Min pappa gick bort i ALS, och det var en väldigt jobbig tid, ett väldigt snabbt förlopp. Det blev något som stannade kvar den sista tiden, som något smärtsamt.
LÄS MER: Marie Mandelmanns stora oro med Gustav – hunden Saffran skadad på gården: ”Värnade sin flock”
Maries tårar efter pappans ord
Men även om pappan kämpade för sitt liv fanns fortfarande kärleken för en speciell maträtt kvar.
– In i det sista älskade han semlor. Och när han inte kunde äta sin semla så skrev han på en lapp, för han kunde inte prata i slutet. ”Marie, livet ska vara gott att leva. Och nu är det inte det längre”, säger Marie och bryter ihop i tårar.
För att hedra sin pappa bygger paret även en båt, som de ger namnet Bengt, efter Maries pappa.
– Jag har planterat ett minnesträd i trädgården. Nu blir det en minnesbåt som jag dessutom kan ro ut i, och så sitta mitt i dammen och bara tänka på min pappa.
Så fint gjort av er. Vi är säkra på att Bengt hade älskat båten. Styrkekramar till dig Marie och din familj!
