Bröderna Lejonhjärta är ett av Astrid Lindgrens mest uppskattade verk.
I filmen fick vi se hur Staffan Götestam och Lars Söderdahl gav liv åt karaktärerna Jonatan och Skorpan.
Men efter inspelningarna valde de båda bort livet framför kameran och lämnade rampljuset.
Så här lever Staffan och Lars idag.
Skorpan och Jonatan har berört generation efter generation. I filmen efter Astrid Lindgrens klassiska bok får vi följa med 9-åriga Skorpan som är döende i Tuberkulos, och hans modiga och vänliga storebror Jonatan.
Men det är inte som vilken barnberättelse som helst, för både Jonatan (spelad av Staffan Götestam) och Skorpan (Lars Söderdahl) dör i början av filmen.
Bröderna Lejonhjärtas gripande handling
Jonatan räddar Skorpan från en rasande eld och mister livet, och strax därefter dör Skorpan av sin sjukdom. När den lille pojken avlider kommer han till Nangijala, och Körsbärsdalen, där hans älskade storebror väntar på honom.
På Astrid Lindgrens officiella hemsida står det så här om filmen:
”Det finns två dalar i Nangijala, Körsbärsdalen och Törnrosdalen. Törnrosdalen har ockuperats av den onde Tengil och befolkningen terroriseras nu av hans svarta riddare. De som vågar protestera mot Tengil blir slängda i Katlagrottan där Tengils grymma drake Katla gör slut på dem. I Katlagrottan sitter Orvar fängslad. Orvar är den som leder kampen för frihet i Törnrosdalen och utan honom är kampen dömd att förloras.
I Körsbärsdalen smider man planer för att befria Orvar och hela Törnrosdalen från Tengils skräckvälde. Jonatan blir den som ska försöka få ut Orvar ur Katlas grotta. Men det är lättare sagt än gjort, och än svårare verkar det när man förstår att det finns en förrädare bland folket i Körsbärsdalen. När Skorpan väntat flera dagar på att Jonatan ska komma hem igen hör han en natt i drömmen hur Jonatan ropar på hjälp. Skorpan tvekar inte – han är en av bröderna Lejonhjärta och nu ska han visa det.”
Så kom historien till
Filmen handlar om livet, döden, frihet, tyranni och en kamp mellan det goda och det onda. Utan tvekan saker som berör.
Idén till berättelsen fick Astrid Lindgren när hon fick syn på två olika gravstenar med unga bröder som vilade sida vid sida på kyrkogården. Under inspelningarna av Emil i Lönnerberga hade hon också hämtat stor inspiration från den unge barntalangen Janne Olsson, som spelade Emil, och hans storebror.
Deras fina relation till varandra, och sättet som Janne sökte trygghet hon sin äldre bror, blev utgångspunkten för författaren när hon skulle skriva den här berättelsen. Om döden, och syskonkärlek.
Kritiken mot Bröderna Lejonhjärta
Men det möttes också av kritik. Både av de som ansåg att den tog upp politiska frågor på ett orealistiskt sätt, och även av de som ansåg att den var för mörk. En del ska till och med ha hävdat att filmen uppmuntrade barn till självmord.
Tolkningarna av filmens slut har varit många, och Astrid förklarade i ett brev i Expressen 1974 hur hon själv såg på saken. Hon skrev att vuxna och barn tolkar saker och ting olika, och att medan vuxna kanske ser det som hemskt och sorgligt så kan barn se det helt annorlunda.
”Eftersom jag har så pass mycket barnslighet i mig, som jag har, så kan jag läsa den som ett barn, och då tänker jag att ’det var då för väl att Skorpan hittade Jonatan i Nangijala och att de klarade sig så bra undan alla hemskheter och att de kom till Nangilima tillsammans, de fick det säkert bra där.’ Men så finns det en vuxen bit i mig som tänker så här:
Kanske var det så att Skorpan, där han låg sjuk hemma i sitt kök, inte stod ut med att leva utan Jonatan, när Jonatan hade dött, kanske måste Skorpan fly till fantasin och som tröst dikta ihop alla äventyren i Nangijala, kanske dog han inte förrän på bokens allra sista sida, och då inte i Nangijala utan hemma i sitt fattiga kök på jorden. Men när jag läser en barnbok så vill jag hellre vara ett barn – därför vill jag helst inte tro på min vuxentolkning,” skriver hon i brevet ”En bok kan läsas på många sätt” enligt Astrid Lindgrens officiella hemsida.
Staffan Götestam och Lars Söderdahl
Men trots att det fick en del kritik från olika håll så har filmen också blivit oerhört älskad och hyllad. Olle Hellbom fick guldbagge för bästa regi efter arbetet med Bröderna Lejonhjärta, och den utsågs även till ”Årets film” år 1977.
Och bakom den stora succén, äventyren i Nangijala, varma kärleken mellan två bröder och Körsbärsdalen fanns skådespelarna Staffan Götestam och Lars Söderdahl. Lars Söderdahl som spelade Skorpan hade tidigare också gjort rollen som Lillebror i ”Karlsson på taket.” Han var på många sätt ett självklart val för rollen.
Men när det kom till att hitta Jonatan blev det svårare, eftersom de ville ha en pojke i 13-årsåldern, men som också behövde sitta på stor skådespelarkunskap.
”Så mycket mer än ett spännande äventyr”
Tillslut valde man att släppa idén om ålder och istället fick den utbildade skådespelaren Staffan Götestam, då 24 år, axla rollen.
– Vi provfilmade och tillslut var det bara jag och en annan kille kvar, och jag har hört att det var Astrid som valde mig, berättade han för Expressen år 1997.
Han förklarade i samma intervju fantastisk han tycker Astrid var.
– Hon är en unik folklivsskildrare och samtidigt bra på att skildra metafysiska världar, har han sagt till tidningen.
Just Bröderna Lejonhjärta menar han var extra speciell.
– Den är så mycket mer än ett spännande äventyr. Den handlar om livet och döden och har ett djup som gör den unik.
Båda filmstjärnorna gjorde det utan tvekan med bravur och lyckades tillsammans med Astrids fina berättelse och Olle Hellbloms regi beröra mängder av människor.
Det gör ”Bröderna Lejonhjärta” idag
Bröderna Lejonhjärta lever vidare än idag och precis som med så många av Astrids verk vandrar den vidare ner i generationer.
Men efter filmen valde både Staffan och Lars att gå andra vägar. Staffan har förklarat att han tyckte det var fantastiskt roligt, och även om han lämnade livet som skådespelare fortsatte han i samma bana.
Genom åren har han arbetat som teaterdirektör, regissör och han är även en av grundarna och ägarna till Junibacken och Vikingaliv i Stockholm.
– Innan jag fick den rollen i 24 års ålder så hade jag ingen aning om hur stort det skulle bli. Plötsligt blev rollen ikonisk i Astrid Lindgrens solsken. Det blev en omtumlande, spännande och rolig upplevelse som var enormt mediebevakad. Fortfarande så blir jag nästan dagligen påmind om det här. Barn och vuxna kommer fram till mig och säger att de tycker mycket om filmen, berättade han för Hänt 2020 och fortsatte:
– Jag vet att barnroller kan prägla och negativt följa en om man vill fortsätta som vuxenskådespelare. För mig har det bara varit positivt. Jag har jobbat som teaterproducent, filmregissör och teaterchef. Jag har gjort otroligt mycket annat.
Har ingen kontakt med varandra
Han har varit gift med sin fru Maria i över 30 år och tillsammans har de fyra barn som numera är vuxna. Men på frågan gällande huruvida han fortfarande har kontakt med Lars, som en gång i tiden tog sig an rollen som hans lillebror, svarar han dessvärre nej.
– Nej, inte alls. Det är ofta som jag har blivit uppringd och frågad om jag har kontakt med honom. Men nej. Senast jag träffade honom var när Astrid Lindgren fyllde 80 år. Och det är drygt 30 år sedan, har han sagt till Hänt.
Lars tog en annan väg i livet än vad Staffan gjorde, och slutade med film och teater. efter sina stora succéer som barnstjärna. Han utbildade sig förvisso på teaterskola, men snart fick han ett annat kall i livet och började missionera i Sydamerika.
”Sen blev Gud viktigare för mig”
Han gick även med i Livets ord i Uppsala, skriver Expressen.
– När jag var liten var det roligt att spela in film, särkilt Bröderna Lejonhjärta där vi fick rida och åka till Island. Men sen blev gud viktigare för mig, berättade han för Expressen 1997.
Han berättade då också att han hellre läser bibeln än Astrid Lindgrens böcker.
– Men jag liksom många andra växte upp med hennes böcker och mitt liv påverkade hon förstås lite extra. Hon har givit oss mycket.
2005 kom det uppgifter om att han arbetade på posten och var tillbaks i Sverige, och 2010 gjorde han en oväntat comeback i en kortfilm som heter ”Inte panik”. Därefter valde han dock att dra sig undan helt, och enligt Aftonbladet har han till och med bytt namn.
Bröderna Lejonhjärta lever vidare
Bröderna Lejonhjärta har skrivit in sig i historien som en av våra bästa barnfilmer någonsin, och oavsett hur gammal man blir så är det en film som berör. Precis som med så många av Astrids verk den oerhört speciell, och innehåller också ett av hennes mest kända citat:
”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.”
Det är helt enkelt en berättelse som alltid kommer ha en speciell plats i väldigt många människors hjärtan. Och förhoppningsvis har Skorpan och Jonatan fått fortsätta sina äventyr och lever vidare tillsammans i Nangilima än idag.
Tack för att ni gav liv åt den här fantastiska berättelsen, vi önskar er allt gott!
LÄS MER:
- Lis Nilheim flydde undan rampljuset en gång för alla – så lever ”Alva” från Madicken idag
- ”Bertil” från Nils Karlsson-Pyssling sa ”killevippen” och försvann – så här ser Oskar Löfkvist ut idag
