Tv-serien Den vita stenen som sändes på SVT 1973 blev omåttligt populär från start. Och Julia Hede Wilkens som spelade Fia blev älskad av alla.
Många mår bra av uppmärksamhet och beundran men för Julia blev uppmärksamheten någonting negativt, något som gjorde att hon först aldrig mer ville jobba med film, skriver Femina.
Jag minns det än idag, det där pianointrot till Den vita stenen. Fia med den vita stenen i handen och ett Sverige i sommarskrud.
Julia Hede, 59, var bara tio år gammal när hon fick rollen som Fia i den omåttligt populära Tv-serien Den vita stenen som är baserad på på Gunnel Lindes barnbok från 60-talet med samma titel.
Serien regisserades av Göran Graffman och handlar om barnen ”Fideli” och ”Farornas konung”, som barnen kallar sig, och deras kamp för att erövra den vita stenen från varandra.
Tv-serien är en av Sveriges Televisions största succéer genom tiderna. Den har hittills sänts i repris sex gånger, senast julen 1999.
”Vi blev som en stor familj”
Under fem sommarmånader i Småland spelades berättelsen om Fia och Hampus in i Småland och Julia har tidigare beskrivit tiden som magisk.
– Jag minns särskilt de snälla elektrikerna som lekte och busade och lärarna som var med för att ge oss undervisning. Alla var glada, vi blev ju som en stor familj, har Julia Hede Wilkens berättat för Dagens Nyheter.
Men medan andra kanske vältrar sig i bekräftelse och beundran blev Julia allt mer negativt påverkad. Julia avskydde den uppmärksamhet som följde efter seriens stora genomslag. Så pass att hon faktiskt inte hade någon lust till att fortsätta arbeta med film.
– Under en lång period efter Den vita stenen ville jag överhuvudtaget inte hålla på med film, har Julia Hede Wilkens berättat i Christel Nyqvists bok Tårtan och andra verk av Håkan Alexandersson och Carl Johan De Geer.
Frilansar inom film
Men åren gick och till slut kom Julia underfund med att hon ville jobba med film trots allt, men den här gången bakom kameran i stället för framför.
Första jobbet blev hos Alexandersson och De Geer på deras produktionsbolag. Där hon var allt-i-allo. Hon var chaufför, handlade, ordnade mat och fotograferade då Håkan Alexandersson gjorde långfilmen Hammar.
Därefter arbetade hon som fotograf och bildproducent på Rederiet och julkalendern Pelle Svanslös.
Idag arbetar hon fortfarande inom media men idag som lärare på ett gymnasium i Täby. Hon är också lärare i franska och frilansar ibland som filmfotograf och bildproducent.
Jag älskar verkligen den här serien. Är en favorit sedan den första gång jag såg den. Håller du med?
