Kung Olavs okända sonson kommer fram i ljuset

Den 17 januari 1991 är ett datum som många av oss minns som om det vore igår. Det var den dag då kung Olav V dog. Det norska folkets kung dog på Holmenkollen efter att ha drabbats av en hjärtattack, 87 år gammal. Olav var en populär kung under 33 år och det rådde stor sorg i hela landet när nyheten om hans död tillkännagavs.

Det dystra budskapet till folket framfördes av Harald vid ett extrainkallat statsråd på slottet vid midnatt den 17 januari 1991. Det var också hans första tal som kung.

”Kära landsmän, Hans Majestät Kung Olav V har avlidit. Vi har alla drabbats av en stor förlust och djup sorg. I denna svåra stund ger det mig och min familj styrka att veta att hela det norska folket delar sorgen över min käre fars död”, inledde kung Harald sitt tal på kvällen då han tog över tronen.

Kung Olav var son till prins Carl av Danmark och den brittiska prinsessan Maud. Han fick först namnet Alexander Edward Christian Frederik, prins av Danmark. Det var inte förrän han var två år gammal som den lille pojken fick det namn som vi alla känner till, Olav. Det var då hans far, Håkon VII, blev kung av Norge.

Olav fick sin Märtha

År 1929 gifte sig Olav med sin svenska kusin, prinsessan Märtha. De två hade känt varandra sedan de var barn och tillkännagivandet om att de var förlovade togs emot mycket väl i både Norge och Sverige.

”Det roliga var att vi verkligen lyckades hålla det hemligt – ända fram till den officiella förlovningen i Hovslagargaten i Stockholm. Men det var också mycket arbete som låg bakom”, sa kung Olav nästan 50 år senare, enligt journalisterna Anne Grosvold och Anne Diesen i boken ’Norway’s First Ladies’.

Kungen dolde inte heller sin oro över att paret var så nära släkt med varandra. Tillsammans hade de tre barn, prinsessan Ragnhild, prinsessan Astrid och prins Harald.

”Vi hade själva funderat mycket på detta och kontaktade professor Otto Lous Mohr, som var en ledande ärftlighetsforskare. Professor Mohr kom tillbaka och kunde berätta att det inte fanns någon anledning att avråda från föreningen av genetiska skäl. Risken var varken större eller mindre än för andra. Vi hade själva velat ta reda på det här och nu hade Märtha och jag nått vårt mål.”

”Sörjde henne för resten av sitt liv”

Tyvärr skulle Märtha gå bort alldeles för tidigt. Kronprinsessan avled den 5 april 1954, 53 år gammal, efter en tids sjukdom.

”Hon var sjuk, men jag fick aldrig någon läkare att säga något bestämt om vad som var fel”, sa kung Olav tjugo år senare i en intervju med NRK:s Kjell Arnljot Wig.

”Nu när en person har varit så allvarligt sjuk i ett och ett halvt år kan man säga att döden är en naturlig följd. Men vi förväntade oss inte att den skulle komma när den gjorde – inte förrän den sista veckan. När det kommer till slutet vill man inte heller erkänna det. Ingen vill göra det. När jag tänker på det nu borde jag ha insett det. Men det gör man inte medan det pågår. Jag har funderat en hel del på det här och kommit fram till att det nog är det enda sättet att fortsätta.”

Olav förlorade sitt livs kärlek och kom förmodligen aldrig över förlusten av henne. Han levde ensam i 37 år. ”Han sörjde henne resten av sitt liv”, säger prinsessan Astrid. ”Han pratade om henne nästan varje dag. Mamma skulle ha sett det här… Mamma skulle ha gillat det här… Mamma skulle ha varit här nu…”

Olav tog över tronen i september 1957 när hans far avled. När Olav själv gick bort 1991 fylldes Slottsplassen med ljus, blommor och teckningar av folket som sörjde den älskade kungen. Kung Harald uttryckte stor tacksamhet för folkets stöd i sitt nyårstal 1991, enligt kungahuset.

Okänt barnbarn?

I ett nytt avsnitt av podcasten ”Audiens”, som arrangeras av Nettavisen, berättar Jørgen K.H. Bertheau den gripande historien om sin egen mormor Lisbet Mogen. Han förklarar bland annat varför han tror att kung Olav är hans morfar och kung Harald hans morbror. Hans mormor hade träffat Olav på en fest tre år innan han blev gift.

Författarens mormor står i centrum för romanen ”Hennes lilla prinsessa” från 2019. Enligt författaren själv var kung Olav hans biologiska morfar. Men Kungliga slottet valde att inte kommentera vare sig publiceringen eller det som han själv hävdade då.

”För varje sten jag vände på kom det fram nya detaljer”, säger Bertheau i det avsnitt som tidningen nyligen publicerade.

När boken kom ut för fem år sedan medverkade han i en intervju med Romrikets Blad.

– Ja, han är nog min morfar. Men romanen är först och främst en berättelse om min mormor, och jag är noga med att säga att kung Olav förmodligen är min morfar. Jag påstår det inte i boken, utan antyder det, sa Jørgen till tidningen då.

Enligt kronprinsens två livvakter utvecklade de två en mycket god relation, men om det var en kärleksaffär är osäkert. Boken skrevs därför som en roman med omfattande fri vers. Men den bygger också på en hel del fakta, förklarar Bertheau.

– Alla indicier pekar i den riktning som jag antyder. Min mor adopterades av familjen Næs, som var personliga vänner till kung Håkon. På varje födelsedag, den 2 augusti, fick hon en present av kungen. Hon var också mycket lik kronprins Olav och hans döttrar Ragnhild och Astrid. Det finns ett antal saker som pekar i den riktning jag föreslår.

”Vi blev ganska förvånade”

Hans mormor födde nio månader efter att hon påstås ha träffat den dåvarande kronprinsen Olav på en fest hösten 1926, berättar han i avsnittet med Nettavisen.

– Vi blev ganska förvånade, säger Bertheau vidare om sin och broderns reaktion när de först fick höra talas om historien. De två valde att hålla tyst om sina misstankar under många år. Vi var väldigt rädda för vad som skulle hända med oss, säger han i ett klipp som tidningen har publicerat från episoden.

– Lisbeth hade ett så sorgligt öde, så historien måste bara ut, säger han och tillägger att det var då han bestämde sig för att skriva den bok som kom ut för fem år sedan. Författaren är dock osäker på om Olav överhuvudtaget kände till barnet och spekulerar i att hans far kung Håkon höll hemligheten för sig själv.

Han förklarade då att romanen i första hand handlar om hans mormor och hennes sorgliga historia.

Dela gärna denna artikel på Facebook.