Lasse Lönndahl svarade på tusentals beundrarbrev i veckan.
Tonårsidolen och den folkkäre sångaren skrev tidigt Svensktoppshistoria.
Samtidigt har han också tvingats gå igenom tuffa prövningar, berättade han för Ulf Elfving i Sveriges Radio.
Lasse Lönndahl hade den allra första ettan någonsin på Svensktoppen redan 1962 med ”Midnattstango”. Totalt blev det hela 37 låtar under en lång och framgångsrik karriär för pop- och schlagersångaren som genom åren spelat in uppemot 40 skivor.
Men redan 1949 fick han sitt genombrott med låten ”Tangokavaljeren” tillsammans med Thore Ehrlings orkester.
Stockholmaren var en tidig tonårsidol och hade massvis av beundrare.
Han stod också för musiken i populära filmer som ”Åsa-Nisse flyger i luften” och ”Det svänger på slottet”. I många år turnerade han i folkparkerna tillsammans med andra stjärnor som Towa Carson och Gunnar Wiklund.
Den stora populariteten manifesteras kanske främst i att han ska ha vunnit Aftonbladets tävling som Sveriges populäraste sångare hela tio gånger under 1950-, 60- och 70-talet.
Under senare år i karriären medverkade han mestadels i olika underhållningssammanhang på tv.
Lasse Lönndahl fick tusentals brev från beundrarinnor i veckan
För ett par år sedan medverkade han i uppskattade programserien ”Elfving möter” i Sveriges Radio, och berättade då om beundrarinnornas hjärtliga brev. Det kunde komma tusentals i veckan!
– Jag har tagit det med en nypa salt. På den tiden fick jag ju tusen brev i veckan, som jag svarade på. Jag satt i bussen och skrev. Jag tyckte det var lite gulligt att det fanns någon liten tjej som satt i ett litet hus någonstans på landet och skrev brev. Då tyckte jag att jag kan väl svara på det i alla fall, säger Lasse Lönndahl i en intervju med Ulf Elfving i Sveriges Radios ”Elfving möter”.
Där berättade han också om sorgen efter dottern Malin och hennes mor, som omkom i en bilolycka i Los Angeles.
Stora familjetragedin
Detta medförde att Lönndahl, som då låg etta på Svensktoppen med ”Allting är så underbart” och stod på toppen av karriären, omedelbart lämnade Stockholm. Stjärnan flög till USA och stannade kvar i en månad, berättar han. Efter att han fått askan i en svart kartong sov han med den.
– Signe Hasso hade lärt mig det, för hon hade nämligen haft en son som omkom. Hon var på turné och tog med sig urnan på turné så han fick vara med. När hon berättade det för mig, så jag tänkte att jag gör likadant. För att ha kvar känslan, säger Lönndahl till Ulf Elfving.
Dottern Malin var bara sju år när hon omkom, och hon finns så klart i pappans tankar.
– Jag lämnade alltsammans och flög till Los Angeles och tog hand om alltihop där borta. Det var tufft. Sedan fick jag en liten svart kartong med askan efter min dotter som jag sov med i 14 dagar innan jag for tillbaka till Sverige med henne. Hon ligger begravd här i Stockholm, sade Lasse i SVT-dokumentären ”Lasse Lönndahl – en idol och gentleman” för några år sen, uppger Allas.
Lönndahl förklarar också att dottern Malin och han ofta sågs, och det är en tid han värdesätter mycket högt.
Därför höll Lönndahl dottern hemlig
Men för allmänheten var hon okänd. Lönndahl ville nämligen hålla privatlivet utanför pressen då.
– Ja, lite hemligheter måste man väl få ha. Tidningarna ville ha romanser och allting sånt där va. Deras stora rubrik var: ”Lill-Babs och Lasse Lönndahl blir ett par”, det var drömmen för alla veckotidningar, säger Lönndahl i Sveriges Radio.
Efter familjetragedin valde han också att trappa ner på musikinspelningarna.
I SVT-dokumentären, som förtjänstfullt porträtterade Lönndahls musikgärning, öppnade Lasse också upp om sin uppväxt med en ensamstående mamma och sina tre syskon på 1920 och 30-talet i Stockholm.
– Min mamma var en underbar kvinna som ensam tog hand om fyra barn. Hon klagade aldrig och vi fick mycket kärlek hemma. Vi bodde i två rum och med toaletten i farstun. Det fanns ingen värme, vi fick elda, och vi hade inget varmvatten. När man skulle till skolan fick man tvätta sig i kallt vatten, säger Lönndahl i dokumentären.
Samtidigt har den folkkäre artisten alltid hållit humöret uppe, någonting han också blivit känd för genom åren, och barnbarnen är ett självklart ljus i tillvaron.
– Jag har alltid varit glad och positiv. Ibland kan jag bli lite sur och förbaskad på mig själv för att jag jämt är så uppåt. Men det är ju som det är. I alla dagar har jag varit så, att jag ser ljust på tillvaron, säger Lönndahl i en intervju med Allas.
Fotnot: Här kan man höra hela Ulf Elfvings intervju med Lasse Lönndahl hos Sveriges Radio!
Nu passar vi på att hylla en av våra allra största Svensktoppskungar! Skriv gärna en kommentar om vad Lasse Lönndahls musik betytt!
