Hon är enastående.
Skådespelaren Birgitta Andersson har trollbundit generationer med sina rollprestationer.
Hon har gjort avtryck som ”Teskedsgumman”, Hedvig i”Från A till Ö” och inte minst som den charmiga Doris i filmserien om ”Jönssonligan”
Men att hon drabbats av flera privata tragedier är det få som vet om.
Birgitta Andersson föddes i Mariestad den 20 april 1933. Hon växte upp med sin styvfar, Karl Andersson och hans hustru, Viola. Hennes biologiska pappa var handlaren i Björsäter, Erik Johan Sjöö.
Intresset för just skådespeleri kom tidigt. Men på den tiden var det inte ”fint” att vara skådespelare. Enligt Birgitta själv kunde en skådespelare vara ”rättfärdiga och lösaktiga och förföra kunder”, något som ju var problematiskt då Birgittas pappa hade en butik.
Men det hindrade inte Birgitta från att ge sig in i branschen och det visade ju sig vara ett klokt val.
Sedan debuten har Birgitta stått på mängder av teaterscener, spelat in film och varit med i tv-serier och gett oss många klassiska roller som Teskedsgumman, Hedvig i ”Från A till Ö” och inte minst som den charmiga Doris i filmserien om ”Jönssonligan”.
Dessutom har hon medverkat i två av historiens mest omtyckta julkalendrar, nämligen ”Trolltider” och ”Gumman som blev liten som en tesked”.
En gång skrev en kritiker att Birgitta Andersson var så begåvad ”att hon kunnat göra något njutbart av en telefonkatalog”.
2016 fick hon också ta emot en hedersbagge på Guldbaggegalan för sin långa och framgångsrika karriär. 2021 fick skådespelaren även en guldmedalj av fackförbundet Scen & film ”för utomordentlig konstnärlig gärning”.
Birgitta Anderssons privatliv
1965 gifte sig Birgitta Andersson med den norske dramatikern Anders Bye. Vid den här tidpunkten gick Birgittas karriär som på räls och hon njöt av livet som skådespelare.
Hon hade inte tänkt tanken på att bilda familj ännu men plötsligt tog livet en ny vändning – Birgitta var gravid.
– Jag blev gravid med Matti och det var en stor omställning. Du förstår, det var en kärlek som jag aldrig tidigare hade stött på! Jag hade inte längtat efter barn men det hörde ju till när man hade gift sig… Jag hade varit inställd på att ha premiär en månad efter födseln men teatern blev helt ointressant. Han var allt!, har Birgitta berättat i en intervju med Hemtrevligt.
Snart sprack äktenskapet med Mattis pappa och Birgitta blev ensamstående.
– Jag fick ta alla jobb som fanns. Jag var ju tvungen att försörja mitt barn! Usch, jag minns en gång när jag skulle iväg, Matti höll om mig och ville inte släppa. Till slut fick jag slita bort hans armar för att kunna gå. Det gör ont i hjärtat än i dag att tänka på det. Varför tog jag inte bara med honom till jobbet?, har hon berättat för Hemtrevligt.
Några år senare träffade hon kärleken på nytt, denna gång i den 17 år yngre författaren Carl Zetterström.
Birgitta Anderssons stora sorg
Tillsammans fick de dottern Hanna. De levde tillsammans i 13 år innan de till slut bestämde sig för att bara vara vänner.
Carl avled 2005, endast 51 år gammal. Birgitta sörjde, både för sig själv och dottern Hanna som förlorat sin älskade pappa.
– Carl var sjuk ganska länge och så ung… Det var förskräckligt, särskilt för Hanna. Hon och hennes pappa var oerhört sammanflätade. När vi separerade flyttade Hanna, som då var 13 år, med sin pappa eftersom jag jobbade så mycket. Så här i efterhand kan jag se att det var bra att hon fick så mycket tid med sin pappa.
Men det var inte första gången som Birgitta drabbades av sorg.
”Sjöng ta av dig skorna medan tårarna föll”
Lars bror dog i en bilolycka, när han bara var 18 år gammal.
Beskedet om att hennes älskade bror hade gått bort kom som en chock, han var så ung och allt gick så snabbt.
Birgitta umgicks mycket med andra och grävde ner sig i jobb för att fly känslorna.
– Det var min första stora sorg i livet. Jag hängde på de andra, men var helt frånvarande! Jag vågade inte vara ensam med min sorg. Jag minns att jag stod på scen och sjöng Ta av dig skorna medan mina tårar föll…, har hon berättat för Hemtrevligt.
