Med sin varma röst och utstrålning räknas Peter Jöback som en av våra mest folkkära artister.
Han har fått sjunga på landets stora scener, på Broadway – ja listan kan göras lång över vad stjärnan åstadkommit.
Men det var ett möte när han var ung som gjorde stor skillnad på Jöback.
Efter att ha mött självaste Lasse Berghagen tog artisten ett beslut – som skulle förändra resten av hans liv.
Han är mannen med den stora rösten och som gett tusentals gåshud med sin insats i hyllade musikalen ”Kristina från Duvemåla”.
Där tog han ton till ”Guldet blev till sand”, som än idag placerar sig på listan över de låtar som legat längst på Svensktoppen.
Faktum är att låten legat 110 veckor mellan 1997-1999.
Som om inte det var nog har Peter Jöback dessutom fått äran att spela huvudrollen i ”Fantomen på Operan” där han har fått återvända flera gånger till Broadway.
Men karriären som artist började förstås redan i ung ålder.
Redan som barn spelade han i uppsättningen av ”Sound of music”, där han också mötte en vän för livet.
I ensemblen fanns nämligen ingen mindre än Pernilla Wahlgren.
– Ja! Jag var 10, du var 13. Jag hade fått rollen som Kurt i ”Sound of music”, och vi skulle fotograferas utanför Folkan. Vi pratade då. Men jag var ändå bara 10, du var liksom tonåring, sa Jöback då till Expressen när han var tillsammans med Pernilla och mötte pressen inför Mello 2010.
– Jag vet! Och du var ny, jag hade ändå gjort några barnroller tidigare. Men jag minns det också, sen efter det hade vi ett break, och sen gjorde vi ”Grease” och ”Musical Express”, svarade Pernilla då.
Det var också under de unga åren som Jöback var med om ett oförglömligt möte med en annan artist.
Lasse Berghagens ord till Peter Jöback förändrade allt
När Peter runt samma tid som han mötte Pernilla för första gången, korsades också hans vägar med Lasse Berghagen.
Långt innan de skulle mötas på Sollidenscenen fick Peter möta den älskade profilen, som gav ett oförglömligt intryck.
När Nöjeslivet fick en pratstund med Peter inför årets allsång, är det med värme han berättar om mötet med Lasse som ändrade allt.
– Jag träffade Lasse första gången när jag var tio år. Jag dansade ju när jag var liten och gick på Lasse Kühlers dansskola. Han kom fram till mig efter ett solonummer på Göta Lejon, jag var typ tio-elva. Sen när jag och min mamma skulle gå till parkeringen efteråt, då var det någon som knackade mig på axeln. Sen vände jag mig om och tittade typ in i magen på en man. Det var Lasse Berghagen. Så sa han jättefina grejer. ”Du kommer att bli något stort när du blir stor”, säger han och fotsätter:
– Sen när jag gästade honom här (på Skansen, reds anm.), då berättade jag den här historien för honom, om han mindes den. ”Hur fan kunde du veta det?”, sa jag till honom.
Och precis som Lasse hade förutspått – Peter fortsatte med musiken och är en av våra allra största.
– Han var en fantastiskt generös man. Jag har träffat honom jättemycket, också mycket för att jag hänger med Kristin, Malin och den familjen. Även Barbro förut. Det var en stor sorg när han försvann.
Peter Jöback om sorgen efter Lasse Berghagen
Och när Jöback ställde sig på Sollidenscenen ännu en gång i år, hade han förstås Berghagen i åtanke.
– Kanske inte just när jag kommer ut här. Men de finns ju där, Barbro, alla… Jag växte ju upp med dem. Jag var ju barnskådis liksom. De finns med hela tiden. Och nu förlorade vi Hans, Pernillas pappa, här nyligen. Jag jobbade med honom när jag var barn. Pernilla och jag är ju barndomskompisar, så vi har umgåtts mycket.
Så oerhört fint möte Peter, du fick med Lasse. Ni är så fantastiska båda två!
