I samband med att det femte avsnittet av Så mycket bättre sänds visar TV4 hur framtiden borde se ut. Det är dags att skrota det som varit och köra fullt ut på det koncept de själva bjöd på i det här programmet.
Detta är en kommentar. Åsikterna är skribentens egna.
Lyssna på Rickard Olssons succépodd här:
Hyllningen till Povel Ramel under det femte avsnittet i ordningen av Så mycket bättre är både vacker och känslosam. Att få se hans barn ansluta till gänget och sätta sig till bords när artisterna tolkar hans magiska låtar väcker både känslor och minnen. Det blir ett unikt möte mellan dåtid och nutid och ett hedersvärt sätt att hylla en av våra största ikoner.
Framför allt att få se den yngre generationen ge liv åt en artists gamla mästerverk gjorde något med mig. Det kändes som att vi tittare fick förenas i kärleken till musiken och de toner som lever kvar i det svenska kollektiva musikminnet. Precis så som det var när programmet först började sändas.
I de första säsongerna av Så mycket bättre var varje artist runt bordet en gigant inom sin genre. Varje tolkning blev en tillbakablick på långa karriärer där mycket hunnit ske – en dynamik som förändrats på senare år.
Missförstå mig inte. Majoriteten av artisterna som ställer upp i programmet besitter en enorm musikalisk begåvning och stor talang. Jag har njutit av att följa det och av chansen att få upptäcka nya musiker. Men många av de medverkande har på senare år också varit unga och fortfarande på väg upp inom branschen. Det har varit namn som inte är lika inristade i musikhistorien eller välkända runtom i landet, något som gjort att programmet fått en annan ton.
”Unga röster som kan bära musikens fackla vidare”
Efter att ha sett söndagens program kan jag inte låta bli att tänka att det faktiskt kanske finns en annan väg för Så mycket bättre att gå. Ett nytt koncept – som de själva redan visat kan bli makalöst bra. Där programmet kan fortsätta bygga på kärleken till svenska musiker och artister, men som skulle bli mer troget programmets ursprungliga syfte.
Föreställ er att nästa säsong istället handlar om att artister i början av sina karriärer får tolka några av våra största legender – levande eller döda. Att låta dagens stjärnskott, som kanske inte har hela sin låtkatalog klar eller hundratals scenframträdanden bakom sig, ta sig an äldre hits och ge dem ett nytt, fräscht uttryck.
Det hade inte bara gett tittarna chansen att återuppleva gamla favoriter, utan också öppnat dörren till svensk musikhistoria, som en bro mellan dåtid och framtid.
Och tänk på chansen det hade inneburit för morgondagens stjärnor att få visa upp sin kreativitet och talang på ett roligt och lärorikt sätt! Något som skulle bidra till att programmet på sätt och vis hittar tillbaka till sin kärna, och inte lika mycket bara blir nytolkningar av samtida kollegors aktuella musik.
Så mycket bättre skulle kunna bli så mycket mer om de vågade göra om – en musikalisk tidsresa där klassiker får nytt liv genom unga röster som kan bära musikens fackla vidare.
Vad tänker ni om det här? Lämna gärna en kommentar på vår Facebooksida!
