Misstagen i Törnfåglarna du kan ha missat

När det gäller klassiska tv-serier som berör på djupet, finns det få som är lika speciell som miniserien ”Törnfåglarna”.
1983 fick vi stifta bekantskap med denna makalösa historia, som berör tittare än idag trots att det har gått många år sedan den slutade sändas.
Men även i ett så älskat mästerverk har misstag gjorts, som produktionen förgäves försökt gömma.

Många av oss har en eller flera serier som vi ständigt återvänder till. Vi kan ha sett samma serier flera gånger och vet exakt vad som kommer hända, men det stoppar inte oss från att bli berörda. Vi sitter på ett facit kring när vi vet att vi med all säkerhet kommer gråta och få våra hjärtan krossade, men vi måste ändå se det.

Så är det för mig när det gäller miniserien ”Törnfåglarna”. Detta mästerverk som häpnadsväckande nog bara fick fyra avsnitt, fortsätter ha en plats i mitt hjärta. För de fyra avsnitt som serien faktiskt fick, känns snarare som tio då så mycket händer på en och samma gång. Det finns helt klart känslor inombords nog för tio avsnitt när jag återser de fyra som finns.

Och det är inte bara jag som tänker såhär. Trots allt vann serien sex Emmys och sju Golden globes. Än idag räknas ”Törnfåglarna” till en av världens populäraste och mest älskade serier. Och det är verkligen inte konstigt med tanke på skådespelarna Rachel Ward och Richard Chamberlain insatser.

Förbjudna romansen fängslade

För vem drog inte efter andan när kärlekssagan mellan Fader Ralph och Meggie fick oss alla att tro på just hur mäktig kärleken kan vara. Även om den var minst sagt förbjuden, kunde man ändå inte låta bli att hoppas på att de en dag skulle få varandra, och framförallt få vara lyckliga tillsammans.

Deras vägar korsas ju redan när Meggie faktiskt är bara barnet. När irländaren fader Ralph de Bricassart kommer New South Wales i Australien förändras hans liv för all framtid. I ett möte med Mary Carson som är en förmögen men något bitter ägare till fårstationen Drogheda, belägen nära staden Gillianbone tar han sitt första steg mot sitt öde.

Carsons bror Paddy Cleary kommer nämligen med sin familj till Drogheda för att tjänstgöra som förman på godset. Då blir Fader Ralph en nära vän till familjen Cleary och får en särskild relation till familjens enda dotter, den då 9-åriga Meghan, ”Meggie”.

När deras vägar korsas många år senare när Meggie är vuxen, blommar en kärlek upp som ingen av dem kan värja sig mot. Men även i denna klassiker som så många av oss älskar, har faktiskt ett och annat misstag begåtts.

Det är flera trogna fans som har upptäckt några saker under seriens gång som inte riktigt ser så bra ut när du väl har lagt märke till dem. Här är några grejer som slank undan och som kom med i serien trots missarna.

Misstagen i miniserien Törnfåglarna

Många minns säkerligen avsnittet när Mary Carson hittas död. Det blir en känslosam scen och många av oss kanske inte var helt beredda på det. Men om du tittar riktigt noga just i det avsnittet syns nämligen skådespelerskan bakom rollen Barbara Stanwyck göra det förbjudna. När hon ska spela död syns hennes bröstkorg tydligt röra sig upp och ner medan hon andas, skriver sajten Idmb.

Vi som är trogna fans vet att när Meggie är barn spels hon av amerikanska skådespelerskan Sydney Penny. När karaktären senare vuxit upp tar brittiska Rachel Ward över rollen. Meggie har då inte helt kvar sin amerikanska accent, utan Wards brittiska uttal smyger sig in rätt ofta i dialog.

Under seriens gång kanske andra lägger märke till en viktig sak när det kommer till geografi. Historien utspelar sig i Australien där de alltid har haft vänstertrafik. Dock i serien kör bilarna med högertrafik.

Men det finns också misstag i serien där produktionen syns vid flera tillfällen. Till exempel när Fiona spelar piano vid ett tillfälle och Frank kliver in efter att ha varit ute i regnet syns någonting som hade behövts döljas. Filmteamets utrustning syns klart och tydligt i fönstret.

För mig som har sett denna serie flera gånger ska jag erkänna att det var misstag jag inte hade koll på. Men ”Törnfåglar” är utan tvekan ändå ett mästerverk.