Gruppen ”Edin-Ådahl” vann juryns röster med låten ”Som en vind” och tog hem vinsten under Melodifestivalen 1990.
Men kort senare försvann de från offentligheten.
Nöjeslivet har pratat med en av medlemmarna i bandet – Simon Ådahl. Så minns han tiden och det hände sedan med medlemmarna.
90-talets första Melodifestival gick av stapeln den 9 mars 1990 på Rondo i Göteborg.
Bland de tävlande artisterna fanns stora namn så som Carola, Loa Falkman, Peter Jöback, Lotta Engberg – med flera.
Men vinnarna i tävlingen blev den kristna popgruppen Edin-Ådahl, som tidigare varit ganska okända för den breda allmänheten.
Nöjeslivet har pratat med Simon Ådahl, 67, som minns tillbaka till tiden innan, under och efter vinsten i Melodifestivalen.
– Det är det att vi håller till i kyrkliga sammanhang, och då tror folk att vi försvunnit. Men vi är väldigt engagerade och har släppt flera plattor under årens lopp, säger Simon Ådahl till Nöjeslivet.
Så startade bandet
Gruppen Edin-Ådahl startades redan 1978 och bestod av brödraparen Bertil och Lasse Edin samt Simon och Frank Ådahl. Allt började med ett telefonsamtal och en förfrågan om bröderna Ådahl ville kompa Lasse och Bertil under en spelning i Furuvik – sedan dess fortsatte de att spela ihop.
– Vi satt och försökte komma på ett bandnamn, men vi kom inte på något. Men sen var det någon som kläckte ur sig att ”snälla nån, vi har ju rest runt som Edin-Ådahl i så många år nu, så vi kan ju lika gärna heta det”. Och så blev det, vi hade inte fantasi nog att hitta på ett klatschigt bandnamn, säger Simon Ådahl och skrattar.
Åren som följde spelade de flitigt ihop och släppte flera album, men de slog aldrig igenom. Men en dag ringde låtskrivaren Mikael Wendt upp Simon Ådahl och frågade om de ville sjunga hans låt ”Som en vind” på Melodifestivalen.
– Han spelade upp låten i telefonen för mig och efteråt sa jag till honom det där låter ju som en klassisk vinnarlåt. Den har allt det där som en schlagerlåt ska ha, säger Simon Ådahl.
Hade inga förväntningar på att vinna
Men att ställa upp i Mello var inte ett självklart beslut för gruppen. På den tiden var det inte lika ”hett” att synas i det sammanhanget. Men efter mycket diskussioner så tackade de ja.
Ingen av medlemmarna hade några större förväntningar på att vinna. Carola var den stora stjärnan som alla trodde på. Men efter att jurydistrikten lämnat in sina röster så var chocken för gruppen total.
– Naturligtvis hoppades vi att det skulle gå bra, men vi kunde ju aldrig drömma om att vi skulle gå och vinna. Alla tippade ju på att Carola skulle vinna. Men jag tror att hon blev bortröstad just för att hon gått med i Livets ord, säger Simon.
1990 års melodifestival var kantad av ett par skandaler. Dels för att det blivit känt att Carola gått med i Livets ord. Och under hennes uppträdande slogs även Nackamasten ut, vilket gjorde att stora delar av Stockholm missade just hennes uppträdande.
Simon avslöjar att kvällstidningarna ville skapa bråk.
– De försökte ju få oss att tala illa om Carola och Livets ord, men vi gick aldrig i den fällan.
Minnena från kaosfinalen i Zagreb
Efter vinsten i Melodifestivalen, eller ”Schlager-SM” som det ofta kallades på den tiden, så fick Edin-Ådahl resa till Zagreb för att representera Sverige i Eurovision Song Contest. Och det var en tid som Simon minns som ganska kaosartad.
– Det var ju en väldig cirkus. Vi bodde på ett hotell där i Zagreb och jag tyckte att säkerheten runt hotellet var under all kritik. Israel var med det året och jag tänkte ”bara det inte smäller här nu”.
I spelaren nedan kan du se hur det såg ut när Edin-Ådahl uppträdde i Zagreb:
Det fanns även en konstant oro inför uppträdandet.
– Framför allt var det urusel personal som skötte ljudet. Vi soundcheckade varje dag och de glömde bort inställningarna från dagen innan. Vi var mer nervösa över tekniken och ljudteknikerna än vad vi var inför själva sången.
Och bakom kulisserna var det full rulle under hela vistelsen.
– Det var hela tiden saker som vi skulle ut på. Det var middagar och till och med att de ordnade luftballongsfärder, men det vägrade jag. Ingen av oss ville sätta oss i en luftballong över Zagreb, säger Simon och skrattar.
Tiden efter Eurovision
Det blev ingen vinst i Eurovision, gruppen slutade på en sextonde plats. Men när de återvände från Zagreb så var det ändå mycket som förändrades för Edin-Ådahl. Plötsligt blev de igenkända överallt och uppdragen vällde in. De åkte ut bland folkparkerna och blev inbjudna till olika tv-program.
– Var man på en mataffär och handlade så kunde folk ställa sig bakom en och sjunga ”Som en vind”, det tyckte jag väl var lite så där halvkul, säger Simon.
För Simons del så är den tiden inget han längtar tillbaka till, även om det förstås var en kul och intressant tid.
– Det är ingenting som jag längtar tillbaks till. Jag älskar fortfarande att hålla på med musik, men inte på det där viset. Det är bättre att vara anonym. Naturligtvis är det kul med framgång, men jag tycker att det är skönt att slippa bli igenkänd.
Det hände sedan med Edin-Ådahl
Ett par år efter framgångarna i Mello så valde Edin-Ådahl att splittras. Anledningen var helt enkelt för att de ville göra andra saker.
Men även om de lade ned bandet så har samtliga medlemmar fortsatt med musiken.
För Simons del så har han aldrig lagt musiken på hyllan. Genom åren har han varit kompmusiker till bland annat Carola och körsångare i flera bidrag i Melodifestivalen. Han är även sedan flera år tillbaka föreläsare inom musikjuridik och har också skrivit både böcker och låttexter.
Han är dessutom aktiv som musiker och reser flitigt runt och spelar, främst i kyrkliga sammanhang.
– Jag har ju stått på krogar, pubar, båtar och allt möjligt. Jag tycker att det är så skönt med en publik som är städad och lyssnar på vad man sjunger.
Simon menar att det finns ett stort musikaliskt engagemang inom kyrkorörelserna, men att det sällan syns utåt bland den breda allmänheten.
– Utomlands så spelar det ingen roll om du är kristen eller inte, där hamnar man i vanlig media ändå. Men i Sverige så är det lite mer så att om det är en kristen grej så är det inte intressant. Jag kommer ihåg en recensent under Melodifestivalen som jobbade för Aftonbladet. Han sa rent ut att: ”vi har fått era LP-skivor genom åren, men de har alltid åkt i papperskorgen”.
Simons bror, Frank Ådahl, är även han aktiv musiker och en av grundarna till musikutbildningen ”Musikmakarna”. Som kuriosa kan nämnas att han även gjorde rösten till Simba i Lejonkungen.
Simon och Frank har också nåt ut internationellt. Bland annat var de till Sydkorea där de uppmärksammades stort för en bönesång som de skrev.
Även bröderna Edin är enligt Simon aktiva inom musiken, även om de släpper låtar mest på eget håll. På sidan av musiken så blev Bertil pastor i Sundbyberg och Lasse drabbades av en neurologisk sjukdom, vilket gjort att han inte vill stå på scenen.
En återförening är inte utesluten
Genom åren så har brödraparen ofta fått frågan om de ska återförenas, och tanken finns där.
– Vi har ju pratat med dem om en comeback, men jag vet inte, de vill nog köra sin egen grej, säger Simon.
Det vore verkligen kul med en Edin-Ådahl-comeback! Hoppas att ni kan styra ihop det!
