Säg Allsång på Skansen och det första folk tänker på är Lasse Berghagen. Mellan 1994 och 2004 var han allsångsledare på Solliden. Och hans år kan bäst beskrivas som en riktig framgångssaga. Från några hundra tusen tittare varje vecka hade programmet över två miljoner när han slutade.
För många kom beskedet att han slutar som en chock. I Lasse Berghagens och Olof Röhlanders podcast ”En blandning av sött och salt” berättar han nu om vad som låg till grund för beslutet.
– SVT kunde inte förstå att jag lämnade programmet, men det hade blivit för stort, säger han i podcasten.
– Från början kunde jag gå ut och skriva autografer och gå omkring och prata med folk. De sista åren då var det säpovakter och ambulanser där. Det blev för stort. Det passade inte mig.
Lasse Berghagen om utlandssatsningen: Om det fortsätter kommer jag att dö
Trots succén hann Lasse Berghagen aldrig njuta av framgångarna. Det är först efteråt han kan se tillbaka på åren med stolthet.
Han berättar att det inte är första gången han avslutat ett framgångsrikt projekt. Tidigare satsade han på en utlandskarriär i Tyskland.
– Vid ett par tillfällen har jag avslutat ett projekt där alla skakat på huvudet och frågat: ”Hur kan jag göra det?, säger han i podcasten.
Nervositeten och pendlandet mellan Tyskland och Sverige blev för mycket.
– Det var succé och jag var utsliten redan då. Om det här fortsätter kommer jag dö, jag kommer inte klara av det här. Jag är inte den typen av människa, säger han om utlandsprojektet.
Även om det inte var lika illa med Allsången minns han tillbaka på ett tillfälle då det blev för mycket. Det var i samband med hans avtackning på Solliden. Han bestämde sig för att lämna festen tidigt. När han kom hem upptäckte han att han glömt nycklarna till lägenheten. I stället satte han sig på bakgården där han fortfarande kunde höra festen från Skansen.
– När jag sitter där kommer det fram en katt som heter Oscar. Han kröp upp i min famn. Där satt jag efter min enorma succé och satt med en katt som hette Oscar.
Lasse om orden till hustrun Eva efter Allsången
När hans Hustru Eva till sist kom hem satte de sig vid köksbordet.
– Då kom jag ihåg att jag sa: Jag är så glad att jag överlevde.
Lasse Berghagen påpekar att det var ett gäng fantastiska år på Allsången. Men det blev helt enkelt för mycket.
– I och med att det var så mycket folk kände jag att det nästan blev kvävande. Jag kände att min frihet höll på att försvinna. Jag kunde inte gå åt nåt håll utan att ha vakter med mig, säger han och fortsätter:
– Då kan jag också tillägga att det var tio fantastiska år. Men samtidigt är jag oerhört glad att jag hade modet att sluta. Hade jag inte gjort det hade jag inte gjort allt annat jag fått göra de här tio åren.
Här kan du lyssna på hela avsnittet med Lasse Berghagen i ”En blandning av sött och salt”
Du är och förblir en riktig Allsångs-legendar, Lasse! Och det var modigt av dig att du tog ett så svårt beslut. Dela gärna vidare artikeln om du uppskattar Lasse!