Karl Gerhard var revykungen som under hela sitt liv levde för att stå i rampljuset och underhålla med sina ofta satiriska kupletter.
Efter sig lämnade Karl Gerhard tusentals med sångtexter och ett 60-tal revyer.
På sin dödsbädd så kom han till en sista insikt i livet.
Karl Emil Georg Gerhard (född Johnson) föddes den 14 april 1891 i Östermalm. Föräldrarna kom ursprungligen från Småland och fadern arbetade som schaktmästare.
Barndomen kan inte ha varit särskilt enkel för Karl. Han var äldst av tre bröder och när Karl var endast 15 år gammal så dog hans mor.
Några veckor efter moderns begravning så avslutade Karl sina studier på Östra Real i Stockholm. Han hade nämligen en dröm om att istället utbilda sig till skådespelare. Fadern såg dock inte särskilt positivt på sonens önskan och satte istället Karl till att slicka frimärken på ett försäkringsbolag.
Det skulle dock inte dröja länge förens Karls drömmar fick honom att fly Stockholm genom att åka med ett resande teatersällskap, då bara 17 år gammal.
LÄS MER:
Scendebuten gjorde Karl, som då ännu hette Johnson, i Visby som pastor Manders i Henrik Ibsens drama Gengångare. Det var när han började som skådespelare som han kom att kalla sig för Gerhard, han gick även under andra pseudonymer. Det var 1938 som Karl slutligen bytte efternamn till Gerhard.
Hittade första kärleken på teatern
När Karl turnerade med ett teatersällskap 1913 så fanns där även en skådespelerska vid namn Mary Carlsson. Redan innan julen samma år så gifte de sig i Söderhamns rådhus och i februari 1914 välkomnade de dottern Maj-Cathrine.
Men äktenskapet skulle inte hålla i mer än sju år. I sitt liv var Karl Gerhard gift tre gånger, varav samtliga äktenskap slutade i skilsmässa. Mellan åren 1922 till 1930 var han gift med dansösen och skådespelerskan Valborg Geyron, som han fick sonen Per Gerhard med. Från 1930 fram till 1936 tog hans sista äktenskap slut, då med skådespelerskan och sångaren Brita Werner.
En produktiv kulturperson
Genom sin långa karriär inom revy- och teaterscenen skrev Karl Gerhard omkring 60 revyer och bortåt 4000 sångtexter. Utöver det skrev han mängder av sketcher, monologer, tidningstexter och mycket annat.
Året var 1921 Karl Gerhard satte upp sin första alldeles egna revy ”Folkan – Vart ska vi annars gå?”. Den togs emot mycket väl av både publik och kritiker och snabbt fick Karl Gerhard rykte om sig för att skriva eleganta, litterära och inte minst elaka revykupletter.
Dåtidens revykung var Ernst Rolf, som var känd för att skriva lyxigare revyföreställningar, hade fått sig en konkurrent. Dåtidens revyer bestod till störst del av lättsammare innehåll som kan jämföras med folklustspel eller buskis.
När Karl Gerhard satte upp sina revyer så införde han helt andra inslag än vad publiken var van vid att se. Karl Gerhard skrev finurliga texter där han inte sällan gjorde narr av tidens kändisar och makthavare.
Tog kampen mot nazismen
Under andra världskriget blev Karl Gerhard känd för att ta kampen mot nazismen och i många av hans revyer kritiserar han Hitler och dåtidens nazistiska styre, men även de svenskar som var positivt inställda till Hitler.
I band annat revyn ”Gullregn” från 1949 så framförde han sången Den ökända hästen från Troja, som har ett tydligt antinazistiskt. Just den sången förbjöds faktiskt från att framföras eller sjungas, vilket kommit att bli ett känt exempel på censur i Sverige under krigsåren.
Efter krigsåren så fortsatte Karl Gerhard att sätta upp revyer, bland annat sina välkända nyårsrevyer i både Stockholm och Göteborg. Han skrev också flera memoarer från sitt liv, bland annat Om jag inte minns fel, Katt bland hermeliner och Lite gullregn.
Med tiden började Karl Gerhard att samarbeta med nästkommande generations revykungar, nämligen Povel Ramel och Tage Danielsson. Samtidigt drev han Vasateatern i Stockholm tillsammans med sonen Per.
Karl Gerhard bar på en hemlighet
Efter sina flera misslyckade äktenskap så inledde Karl Gerhard en relation med sin sekreterare Göthe Ericsson, som var 34 år yngre än Karl Gerhard. Relationen hölls i skymundan men Karl Gerhards adoptivdotter Fatima Svendsen, som han adopterade 1949, har berättat om sin fars homosexualitet i en intervju med Dagens Nyheter från 1992.
”Jag har ju inget att jämföra med, men jag vet, och alla vet, att det viktiga är inte vad föräldrarna har för sexuell läggning eller hur många de är, eller om det är ens moster som är ens mamma. Det viktiga när man växer upp är att man blir sedd, uppmuntrad, uppskattad …”, sade hon i intervjun.
Karl Gerhards sista rader i dagboken
I sin dagbok som han lämnade efter sig kan man läsa om hans ångest och oro för sitt hjärta. Och om läkarna som bad honom att trappa ned i sitt stressiga arbete.
Den 20 april 1964, bara fyra dagar efter sin 73-årsdag, åkte Karl Gerhard in till Karolinska sjukhuset för att operera sitt hjärta.
Efter att ha lagts in på sjukhuset skrev Karl Gerhard i sin dagbok:
”Väl mottagen av många vänliga systrar. Göthe, den snälle, gode med mig. Ored Aner kom kl 6. Jag förstod innan. Han sa att det var komplicerat. Jag grät i Göthes armar efteråt, men höll masken inför O A. Middag. Buljong o saftsoppa. Kvälls-the … och så gick Göthe men han kommer åter. Och nu mod och kurage! Och förstånd. Jag har ju haft ett så rikt liv.”
Den sista raden skrev han på tvären för att inte inkräkta på den andra sidan. Men den sidan skulle förbli oskriven…
Tänk vilken stor stjärna och kulturikon Karl Gerhard var – och är. Aldrig får vi glömma denna legendar!
Dela gärna den här artikeln med dina vänner och bekanta på Facebook.
