Sonya Hedenbratt tog hela Sverige med storm med sin unika röst.
Hon underhöll Svenska folket i över 50 år innan hon tackade för sig med en avskedsfest. Kort därefter somnade hon in 70 år gammal.
Vännens ord om sista samtalet lämnar ingen oberörd.
Den 4 mars 1931 föddes Sonya Hedenbratt in till denna värld.
Andra flickor som döptes till samma namn stavade sannerligen med ”J” men inte den här damen. Det var som hennes föräldrar redan visste att hon skulle bli något alldeles särskilt.
I så fall ha de de rätt, för precis så blev det ju.
Sonya Hedenbratt växte upp på masthugget i Göteborg och som ung vuxen jobbade hon på skjortfabriken skjortfabriken Merkur.
Sonya Hedenbratts första framträdande
Hennes fem år äldre bror, pianisten Östens, hade länge varit medveten om Sonyas musikaliska talang så en dag när han jobbade på Göteborgs danspalats Kungshall bjöd han dit henne för att sjunga.
Vid den tidpunkten var Sonya bara 17 år gammal och sjöng låten ”Lover man” så innerligt så man hade kunnat tro att det var hennes låt och inte Billie Holidays.
Framträdandet blev en succé och snart syntes Sonya på var och vartannat uteställe.
Hon spelade på bland annat på Rotundan på Liseberg och Wauxhall på Första Långgatan.
Tre år senare ställde hon upp i en sångtävling och kammade hem vinsten. Hon vann inte bara en stor pokal och pengar utan i och med den blev hon också utsedd till Göteborgs egna Doris Day.
Det var en smickrande titel för vem som helst men själv brukade Sonya jämföra sig med Sarah Vaughan eller Ella Fitzgerald.
Som 20-åring spelade Sonya in sin första platta. I studion fanns också Bengt-Arne Wallin (trumpet), Gunnar ”Hacke” Björksten (tenorsax), Arne Söderlund (bas) och Kenneth Fagerlund (trummor) och så göteborgaren Bengt Hallberg på Piano.
Snart kom förfrågningar om att spela på Nalen i Stockholm med Arne Domnérus orkester och Sonya tackade gladeligen ja. Sonyas hesa röst spred sig som en löpeld över Sverige och snart var hon inte bara Göteborgs älskling utan hela Sveriges.
Sonya var i Stockholm i några år framöver men det var inte där hennes själ och hjärta fanns.
Sonya Hedenbratt familj
Under de här åren träffade Sonya Hedenbratt sin blivande man Ingemar Bolin.Tillsammans fick de dottern Lena.
– Pappa kallades för Bidde och spelade bas. De hade en kärleksfull relation under många år, spelade mycket på nätterna, kom hem på morgonkvisten och sov hela dan. De hade ett väldigt bohemiskt liv tills jag kom, har dottern Lena Hedenbratt Bolin berättar för Land.
Under många år bodde den lilla familjen i ett rum och kök i ett gammalt landshövdingehus på Södra Kustbanegatan. Men trots att det var trångt och inte fanns något varmvatten så trivdes Sonya.
Bada kunde de alltid göra på badhuset Valhalla och tillammans med grannarna hjälptes de åt med vardagslivet.
– Tant Astrid i våningen under tog hand om mig när mamma var i Stockholm eller på turné. Pappa jobbade så hon var en extra trygghet, hennes etta var full med ungar och hundar, har Lena berättat.
Samarbetade med Hasse och Tage
Men mitt under småbarnsåren fick hon åter igen ett samtal som skulle göra att hennes karriär nådde nya höjder. Hasse och Tage ringde och frågade om hon kunde tänka sig att hoppa in i revyn Gröna Hund i Stockholm och ersätta Monica Zetterlund. Hon lät sig övertalas och tog chansen. Sedan var hon en given stjärna i revyerna Konstgjorda Pompe och Gula Hund.
Efter det medverkade hon i flera filmer, Svenska bilder, från 1964. I Beppe Wolgers Farfars barnbarn, från 1963, och Farfars gladbarn, från 1965. Bara för att nämna några.
Hon syntes också i en rad TV-serier, bland annat i Partaj där svenska kändisar som Carl-Gustaf Lindstedt, Margareta Sjödin och Lars Ekborg också deltog.
Snart bekantade hon sig också med Sten-Åke Cederhök och tillsammans turnerade de i folkparkerna. Sonya och Sten-Åke gjorde de de klassiska revyerna Jubel i busken och Låt hjärtat va’ me’ som fick människor från söder till norr att förstå ord som ”änna”, ”knô” och ”tetig”.
Samma år låg Sonya Hedenbratt på Svensktoppen med superdängan Sofie Propp. Den som handlar om grannkvinnan i ”trappa breve’, med tre osnôtna ongar och en karl som jämt e’ sne”, med text av Sten-Åke Cederhök.
Artikeln fortsätter under videon:
LÄS MER: Sten-Åke Cederhök somnade in kort efter sin sista föreställning – efter hans död kom sanningen fram
Maken Ingmar hann aldrig lyssna på hennes LP
1968 debuterade Sonya Hedenbratt med sin första LP. Tio år senare kom hennes första riktiga jazzalbum.
Men den händelsen hann maken Ingemar Bolin aldrig uppleva. Han gick bort i Leukemi 1975.
På 80-talet ringde telefonen åter från Stockholm. Den här gången var det Ingmar Bergman som ville att Sonya skulle spela en av rollerna i hans nya storfilm Fanny och Alexander.
– Det är väl ingen som tackar nej till Ingmar Bergman, sa Sonya och förvandlades till den svartklädda moster Emma, skriver VårtGöteborg.
Och så fick det bli.
I slutet av 1998 meddelade Sonya Hedenbratt att hon inte tänkte fortsätta som artist längre och ett år senare gjorde hon sitt sista framträdande, på sin egen avskedsfest.
Hennes nära vänner hade arrangerat festen till hennes ära på Lorensbergsteatern. Det var maj och stor del av den göteborgska kändiseliten var på plats. Tomas von Brömssen, Viveca Lärn, Galenskaparna, Kent Andersson bara för att nämna några.
LÄS MER: Hasse Alfredsons son Daniel har vuxit upp – ta ett djupt andetag när du får se hur han ser ut idag
Sonya Hedenbratt dog 70 år gammal
Kort därefter somnade Göteborgs Doris Day in för gott.
Sonya Hedenbratt fyllde 70 den 4 mars 2001, den 5 april somnade hon in på Sahlgrenska sjukhuset efter en kort tids sjukdom.
Vännen och författaren Viveca Lärn var i Athen på författarstipendium när hon insåg att Sonya hade dött.
– Vi hade pratat i telefon mellan Athen och sjukhuset. Så jag hade det här specialnumret man kan få när någon ligger på ett enskilt rum och sedan så ringde jag. Minns inte om det var på födelsedagen men jag ringde i alla fall för att prata om det. Men då gick signalerna fram. Det var så hemskt, ingen svarade. Det gick kanske tjugo signaler innan jag lade på och då förstod jag att hon var död. Och det var hon. Det var hemskt, har hon berättat för P4.
Vännen Monica Nielsen berättade för Aftonbladet att Sonya var svårt sjuk.
– Det var nog skönast att hon fick sova.
Monica Nielsen träffade Sonya för allra sista gången på avskedsfesten.
– Det blev så mycket känslor. Så mycket värme i kroppen att jag inte kunde fortsätta, sa Sonya Hedenbratt till Aftonbladet direkt efter galan.
Nyheten om hennes död skakade vännerna. Många mindes henne med värme.
Vännen Anders Eriksson i Galenskaparna kallade Sonya Hedenbratt ”En sångerska av Guds nåde”.
– Hon hade en oerhörd musikalitet och var så oerhört trygg och god. Hon var en mästare på inlevelse i texter, sade han då han till Aftonbladet.
Han tillade:
– När hon sjöng var det något alldeles speciellt. Man berördes ända in i kroppen.
Flera av hennes vänner och kollegor var beredda att hålla med, så även fansen.
Hundratals dök upp på begravningen
Kort efter hennes död begravdes Sonya Hedenbratt i Örgryte nya kyrka.
Trots att det inte gick ut några inbjudningar fylldes kyrkan till bredden av folk som ville ta ett sista farväl.
Hela 350 personer samlades i kyrkan, däribland skådespelaren Tomas von Brömsen, galenskaparna Knut Agnred och Kerstin Granlund.
Låten ”The nearness of you” – Din närhet – av jazzprofilen och kompositören Hoage Carmichael satte tonen för gudstjänsten, därefter blev det även musik av Bach och Gershwin spelades.
Förevigades utanför Liseberg
12 år efter sin död utsåg Göteborgs-Postens läsare Sonya till det mest göteborgska som någonsin funnits och I Lisebergs lustgård, precis utanför Lisebergsteaterns entré, kan man se handavtrycken efter henne.
