Det råder en ny typ av hets inne på ”Farmen”. Deltagarna springer runt som yra höns i jakten på amuletter.
Till vilken nytta? De är inte värda ett skit.
De borde försöka lära sig att mjölka en ko eller snickra ihop ett staket ordentligt i stället.
Det här är en kommentar. Åsikterna är skribentens egna.
För att väcka nytt liv i ett programkoncept som funnits i över 20 år har TV4-produktionen bakom ”Farmen” de senaste åren satsat mycket på att få det att låta som att man måste ha amuletter för att vinna tävlingen.
Det stämmer inte!
Läs mer: Tittarnas hårda krav på TV4 – efter Martinas plötsliga sjukdomskamp på Farmen
Det är inte amuletterna i sig som gör så att deltagarna vinner sina tvekamper och i slutändan går till finalveckan. Det är kunskap, ödmjukhet, teknisk skicklighet, fingerfärdighet, råstyrka och social kompetens.
Men det verkar inte årets farmare ha insett. De har gått rakt i produktionens fälla. Många av deltagarna som castats under de senaste åren har gått på myten om att de måste åka till ”Torpet” för att samla på sig amuletter i överflöd för att kunna överleva på gården.
En genväg för latmaskar och bråkstakar
Faktum är att amuletterna bara existerar för att göra ”Torpet” relevant. De existerar för att TV4 vill få latmaskarna, bråkstakarna och de naiva storstadsborna att tro att de har en chans att åka hem till civilisationen igen med en halv miljon på fickan.
Det är bara ett luftslott!
Den som faktiskt lär sig, eller redan kan, snickra ett staket, mjölka en ko, kupa potatis, såga rakt genom en bräda och orkar läsa hela Bondepraktikan är den som i slutändan vinner.
Det har historien redan visat oss. De tre senaste vinnarna av ”Farmen” har alla varit ordentliga arbetshästar. Nebil Davidsson (2023), Cecilia Ahlborg (2022) och Daniel Tholén (2021) halkade knappast in till respektive final på ett bananskal. De förtjänade sina platser där – och de vann för att de helt enkelt var bäst på att sköta om en gård.
Det såg jag under Qristinas säsong
När den legendariska ”Farmen”-deltagaren Qristina Ribohn, 68, känd från den allra första säsongen av programmet, dog häromveckan valde TV4 att hedra hennes minne genom att lägga ut hennes säsong på TV4 Play.
Det var fint – och väldigt kul. Jag har själv sett ett par avsnitt av 2001-säsongen den senaste veckan och de är lika bra som jag minns dem.
Det som framför allt slog mig var att alla deltagarna som kom till gården som, precis som i dag, låg benägen mitt i de småländska skogarna verkligen var genuint intresserade av att testa på livet som bonde.
Det liv som våra förfäder levt i flera generationer.
Så uppfattar jag det inte i dag. Hälften av alla deltagare som varit med i ”Farmen” de senaste säsongerna har bara velat synas på tv. De har handplockats av produktionen för att de är färgstarka karaktärer som inte backar i en konflikt.
Klart det handlar om att TV4 vill producera bra tv, men samtidigt förväntar sig tittarna att de som är med i tävlingen faktiskt är åtminstone lite intresserade av att testa på att leva ett genuint farmarliv med djur och hushållsarbete i fokus.
För det är i grund och botten det som ”Farmen” handlar om.
Folk är benägna att ta genvägar
I år är det mer fokus på att vinna amuletter genom att stå på ett ben och avgöra hur långt ett snöre är, snarare än att faktiskt lära sig att hamra, såga och mjölka.
Folk är mer benägna att ta genvägarna som presenteras för dem.
Förr i tiden fanns det en stolthet hos deltagarna att kunna saker. Det var eftersträvansvärt att plugga in Bondepraktikan och lära sig saker om livet på gården.
I år har man knappt sett någon sitta och läsa i boken. Vissa har till och med gjort en grej av att de är så usla på kunskapsdelen. De kan inte en enda gröda. Knappt se skillnad på persilja och dill.
Man ser aldrig någon knata omkring i potatislandet längre, förutom när det spöregnade under Tims storbondevecka. Därför har farmarna ingen aning om hur bladen på växten ser ut.
För att de är lata och ointresserade.
Då är inte amuletterna värda ett skit
De skjuter bara sig själva i foten. Så här kommer en uppmaning från mig till alla deltagare. Strunta i amuletterna! Gör jobbet i stället.
I slutändan kommer den som har flest amuletter ändå bara att få 30 sekunders försprång i nån semifinal där det handlar om att bygga högst torn med vedklabbar.
I finalen kommer allting avgöras i en kamp där den som har lärt sig mest om livet på ”Farmen” vinner – då är inte amuletterna värda ett skit.
Vad tycker du om ”Farmen”? Är det för mycket fokus på amuletterna?
Lämna gärna en kommentar på vår Facebook-sida. Dela och gilla-markera också.
