Som 22-åring bildade han Kvinnaböske Band. 54 år senare har Hasse Andersson börjat ”tänka på refrängen”.
För Nöjeslivet berättar han mer om varför han ska sluta fara land och rike runt.
– När man blir äldre är man ju rädd om sin tid. Man vill utnyttja den så bra som möjligt den tiden man har kvar, säger han.
Han har gett oss ”Skomagare Anton”, ”Dans på Vejby ängar”, ”Höstens sista blomma”, ”Änglahund” och på senare år även ”Guld och gröna skogar”.
Hasse ”Kvinnaböske” Andersson är en av Sveriges största och mest folkkära artister. Han är omtyckt av alla, alltifrån barn till pensionärer. Han går hem i alla åldrar.
– Jag har blivit någon slags morfar för landets alla ungar. Jag får ju brev varje vecka från barn i hela landet. Långa kärleksförklaringar från barn som inte ens var födda när jag var med i ”Mellon”, som är fyra-fem år gamla. De skickar teckningar. Jag tycker det är roligt. Det håller ju liv i gubben, säger han till Nöjeslivet.
Övertalades av vara med i ”Mellon”
Att han skulle vara med i ”Melodifestivalen” 2015 var inte alls självklart. Han hade tackat nej tidigare, men så lät han sig plötsligt övertalas.
I dag är det ingenting han ångrar. Hans bidrag ”Guld och gröna skogar” blev en jättesuccé som streamats mellan 50 och 55 miljoner gånger på Spotify.
– Alla kan ju låten. Den spelades i raggarbilar, den spelades på dagis, den spelades på ålderdomshem och dansbanor. Den spelades överallt, säger Hasse och fortsätter:
– Jag gjorde det en gång tidigare med ”Änglahund”, men jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle få en sån resa till som jag hade då. Du vet, jag har fortfarande publikrekord på vissa festplatser sen jag turnerade då med ”Änglahund”. Carola, Herreys… ingen har slagit mig. Det står sig ännu. Det är ganska fantastiskt.
”Tråkigt att sitta av tiden”
Tyvärr har även allting roligt ett slut. Trots att Hasse är enormt älskad ute i folkparkerna har han bestämt sig för att sluta turnera i framtiden. Han har just fyllt 76 år och känner inte att han orkar resa så mycket längre.
– Själva spelandet är jätteroligt, men ibland händer det att jag är borta tre dagar för att spela en timme. Det är fruktansvärt slöseri. När man blir äldre är man ju rädd om sin tid. Man vill utnyttja den så bra som möjligt den tiden man har kvar. Då ska man göra det som känns rätt. Jag vill spela och tycker om att spela musik, men jag tycker det är tråkigt att sitta av tiden och vänta i logen eller sitta på ett hotellrum och vänta på att jag ska få spela, säger han.
Att sluta spela helt och hållet är otänkbart, men han vill som sagt sluta resa för att ta sig till spelningar. I framtiden kommer han mest dyka upp i betydligt mindre sammanhang.
– Nu tackar jag nej till 95 procent av alla förfrågningar jag får. Vi håller på att planera en ”tack och adjö”-föreställning som jag ska göra. Runt tio konserter i södra Sverige. Vara, Jönköping, Kalmar, Karlskrona och Malmö bland annat. Så ska jag ha en stor orkester och kör. Jag tackar för mig. Sen kommer det bara till att bli små kyrkospelningar och gospeljobb, för jag kan inte sluta spela helt, men jag ska sluta turnera och fara runt, säger Hasse.
Underbar tillvaro med frun Monica
Nu hoppas han i stället kunna leva ett lugnt och behagligt liv ihop med sin fru Monica Forsberg, 74, som han träffade 1991.
– Vi har en jättefin tillvaro. Vi sitter i vårat hus på backen i Ängelsbäck (nära Torekov och Båstad), Monica och jag, och har det jättebra. Vi reser lite, vi brukar göra lite småresor. Vi har varit i Wien och i Portugal. Och gjort sånt som vi inte har hunnit tidigare för vi har jobbat så mycket. Så nu har vi det riktigt bra, säger han.
Förut hade makarna ett hus i soliga Florida, USA. Men det huset äger de inte längre.
– Vi har sålt Monicas hus i Värmland, vi har sålt huset i Florida. Så nu har vi bara huset här på backen i Ängelsbäck. Sen brukar vi åka upp till Brevens bruk i Bergslagen på sommaren, för Monica längtar upp till skogen ibland. Hon är en skogstös. Då hyr vi ett hus där uppe vid en sjö, så metar vi aborre, fiskar, plockar kantareller och har det mysigt. Så har vi båten i Torekov, den tar vi till Hallands Väderö och dricker kaffe, säger Hasse Andersson.
Ha det så bra i framtiden Hasse – och njut av all den lediga tid som du får.
Du har förtrollat många med din magiska musik. Tack för allt!